Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 maj 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Melissa Horn och Lars Winnerbäck - Som jag hade dig förut


Söndagens svenskspråkiga dikt


Jag älskar dig


Jag älskar dig

med styrkan av min livsångest

med markens rop efter regnets kyssar

med höjden av min glädje

med djupet av min sorg


Jag dricker ditt ljus

jag dricker ditt mörker

Mina ögon vakar som fågelskuggor

över ditt sinne som är strimmigt

av årstidernas vattenfall


Jag älskar dig

med mina händers frihetslängtan

älskar dig från kaktussnåret

kring mitt kaos

älskar dig med avståndets djärva mod

med närhetens fega ångest


Jag längtar ständigt efter dig

så som natt och dag längtar efter varann

Jag åtrår dig

så som livet åtrår evigheten!


Maria Wine

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 maj 16:05

Jag tog en promenad för ett par dagar sedan. Jag tog vägen förbi ett daghem. Vädret var vackert, så barnen fick vara utomhus tillsammans med personalen. Man hade monterat högtalare och spelade amerikansk popmusik medan lekarna pågick.


Jag bor i Tullinge, en ort där Alice Tegnér bodde och verkade några år. Det var i Tullinge hon skrev och komponerade många av sina kända barnvisor. Jag anser det hade varit lämpligare att låta barnen lyssna på dessa istället. Ingen musik alls hade i alla fall varit bättre än den amerikanska popmusiken.


Man kan förstås undra hur det är med rättigheterna att spela upp musik av något slag i sammanhang som detta, men det är ju en helt annan fråga.


Arne Söderqvist

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 maj 08:00

Texten är hämtad från ett inlägg på Facebook.


Engelska sjukan är mer spridd bland svenska ungdomar än vad Covid-19 är och det finns knappast något vaccin mot den farsoten. Det engelska språket lägger ägg i miljoner reden runtom i Sverige och snart gal oräkneliga gökungar i alla väderstreck.


I det långa loppet är engelska sjukan farligare än nämnda pandemi, ty den kan leda till att tusen år av vårt modersmål nästan helt utplånas i riket Sverige. Det handlar inte om en positiv utveckling, utan om en ren och skär utarmning.


Engelska sjukan är en följd av brist på D-vitamin hos människan. Ett annat namn är rakit. I Sverige lider många tusentals ungdomar och även vuxna individer av denna bristsjukdom, eftersom de saknar kunskaper och färdigheter i det svenska språket. Det gäller både stilistiskt och grammatiskt i tal och skrift.


År 1993 instiftade Barbara Bergström Internationella Engelska Skolan i Enskede. Bärbel Röder föddes i Tyskland och flyttade till Amerikas Förenta Stater, innan hon kom till Sverige och gifte sig med journalisten Hans Bergström som bland annat varit chefredaktör på Dagens Nyheter.


Jag är inte motståndare till friskolor. Min text här handlar inte om ett sådant angrepp. Jag åsyftar vad som enligt lag gäller för undervisningen i svenska skolor. Barbara Bergström är säkert en duktig och driftig entreprenör. Min artikel här har inte henne i siktet. Huvudpersonen är det svenska språket.


Ni kan här se och läsa att jag vägrar att förkorta namnet på skolan. Ett aktiebolag är inte detsamma som AB. Det sistnämnda var ett betyg i den svenska skolan.


I alla mina papper hos myndigheter står Björn Ranelid Aktiebolag och även på mina kontokort, men inte och aldrig Björn Ranelid AB. Det har jag bestämt en gång för alla, ty förkortningar är en styggelse och en stympning i språket.


Internationella Engelska Skolan finns nu på flera orter i Sverige och ungefär 27000 elever undervisas där. År 2012 sålde Barbara Bergström stora delar av miljardimperiet i skolans namn till riskkapitalistbolaget TA Associates med dess huvudkontor i Boston i Massachusetts i Amerikas Förenta Stater. Elevens skolpeng finansieras genom svenska skattemedel och vinsterna tillfaller ägarna.


Svenska är enligt lag det första språket i Sveriges skolor. Om inte den lagen åtföljs, så är det ett allvarligt brott. Sjuttio, åttio och rentav nittio procent av undervisningen sker på engelska i den Internationella Engelska Skolan och därmed begår skolan ett lagbrott.


Svenska är ett vackert språk som är rikt på ord. Tänk så underbart att kunna hedra kvinnan och säga och skriva MODERSMÅL, men aldrig MODERS MÅL, ty det är två fundamentalt olika uttryck, nämligen en sammansättning och en särskrivning som har olika betydelse.

Jag tilldelades Det Svenska Språkförsvarets Hederspris år 2017 och jag har med glimten i ögat sagt att jag är svensk mästare i tal och skrift. Det blir aldrig Zlatan Ibrahimović eller någon svensk politiker. Språkförsvaret utnämnde statsministern Stefan Löfven till årets anglofån.


Särskrivning av svenska ord som skall vara sammansatta är ett av otaliga exempel på den engelska sjukan. En solros är inte en sol ros. Om man inte ser och förstår det, så är man både språkblind och tondöv i muntlig form. Jag tycker att det är trevligt att umgås med vänner, men jag anser inte att det är FINE. En viss musik är häpnadsväckande för mig, men den är inte AMAZING.


Jag vet inte vad en INFLUENCER är och vad vederbörande har som utbildning, kompetens och särskild begåvning. Är hon eller han vetenskapligt utbildad, konstnär, författare, tonsättare, uppfinnare, unik och världsberömd artist eller kompositör inom musik, hantverkare, läkare, sjuksköterska, tekniker eller mästare i någon idrott? Vilka enastående meriter har denna person som nästan ingen annan har? Jag vet inte.


Miljoner barn och ungdomar i Sverige lyssnar på engelska texter i musik och de ser filmer och läser serier och böcker på det språket. Det är värdefullt och gott, men i skolan skall svenska vara av den högsta rangen och ingenting annat.


Jag hade det högsta betyget i engelska, nämligen en femma, när jag lämnade årskurs nio i grundskolan. Varje dag lyssnar jag på engelska föredrag och jag läser texter som är skrivna på det språket.


Jag vet att engelska talas av miljarder människor i världen, men både mandarin i Kina och spanska talas av fler individer än vad som är fallet med engelskan som hamnar på den tredje platsen.


I Sveriges Radio och i Sveriges Television talas svenska. På alla Sveriges vårdcentraler och sjukhus skall läkare och sjuksköterskor som tar emot och behandlar patienter tala svenska. Detsamma gäller för personalen inom hemtjänsten och för alla som är anställda på servicehem och i boenden för äldre människor.


Jag vet att det svenska språket innehåller flera hundra låneord från engelska, tyska och franska, men vårt språk blir inte rikare och skönare genom att ersätta befintliga ord som fungerar utmärkt med onödiga uttryck på engelska. Jag bor i Sverige, men inte i Sweden. Möjligen om jag sänder brev till England eller till Amerikas Förenta Stater.


Jag kommer att strida för det svenska språket till mitt sista andetag och skrivna ord, men det hindrar inte att jag dagligen vill förkovra mig i engelska, tyska och franska.


Min bok ”Jag skänker dig mina vackraste ord” finns på engelska, tyska och franska, men inte som fyra olika böcker. Det är förmodligen den enda skönlitterära boken i Sverige som är på fyra språk inom samma pärmar. Endast titeln på omslagen skiljer dem åt: ”I give you my finest words”, ”Ich schenke dir meine schönste Worte”, ”Je t’ offre mes plus beaux mots”.


Du kan inte skriva vackert, om du knyter handen hårt i vrede. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril, men den rymmer så mycket att Gud får ta till sin stora passare, om han vill sluta den.


Härmed har jag helt utan kostnad gett er en dos av vaccin mot den engelska sjukan i Sverige och det finns blott i mitt namn, inte i Astra Zenecas, Janssens, Sputniks eller Pfizers namn.

 

Björn Ranelid

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 7 maj 11:39

Helt fantastiskt! Nu har en radioshow vid namn The World gjort ett program om älvdalska och hur vi kämpar för att det ska överleva. Programmet har tre miljoner lyssnare via 300 radiostationer i USA.


Det var tack vare riksdagsman Peter Helander som Bianca Hillier fick veta om älvdalskan. Nyheten om detta spreds över världen och nådde även USA där ytterligare 3 miljoner människor nu får reda på lite om älvdalska och vår kamp för att rädda vårt språk. Jätteroligt. Helt otroligt viktigt!


Tack så väldigt mycket, Bianca Hillier och "The World" !


Här kan du höra programmet och läsa lite om det !


Björn Rehnström

 

Ytterligare info:


Björn Rehnström

sekreterare i Ulum Dalska

Gamla Näsvägen 29 B

796 30 Älvdalen

Tel 070 688 68 44


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 maj 12:48

I sin kommentar till  Språkförsvarets artikel ”Falska anglicismer i Tyskland” funderar Inga Johansson på om det ska heta ”juice” eller ”jos” och om det finns ett bra svenskt ord för ”smoothie”. Hon tar också upp ”milkshake”. 


Dessa tre ord kommer alla från engelskan. ”Juice” har enligt SAOB funnits i svenskan sedan 1950, ”smoothie” sedan 1997 och ”milkshake” sedan 1958. SAOB förklarar ”smoothie” på följande sätt: ”(mixad) dryck gjord på färska frukter eller bär och ofta med yoghurt, glass el. is”. Om ”milkshake” kan man läsa i SAOB: ”vispad blandning av mjölk och saft och ofta glass”. Det är svårt att böja ”smoothie” och ”milkshake”. ”Milkshake” finns inte ens i plural i SAOL. 


Jag mejlade till <saol@svenska.gu.se> och föreslog att stavningen av ”juice” borde ändras till ”jos”, att ”smoothie” borde heta ”mildis” och att ”milkshake” borde heta ”mjölkblandning”. ”Jos” står i SAOB men inte i SAOL. Jag skrev också om det engelska ordet  ”soundtrack” som jag tyckte borde heta ”ljudspår”. Om ”soundtrack”, som har funnits i svenskan sedan åtminstone början av 1990-talet, skriver SAOB: ”skiva som inne­håller musiken (och i­bland delar av dialogen) till en lång­film”.


Kristian Blensenius, Svenska Akademiens samtidsordböcker, tackar för mina synpunkter och skriver: 


”Stavningen jos är helt riktigt inkluderad i Svensk ordbok (SO). Om den är tillräckligt etablerad i olika typer av texter, kan den komma att tas in även i SAOL. Vi har en sida för nyordsförslag (https://forms.gu.se/institutionen-for-svenska-spraket/nyordsforslag-till-saol), där man kan lägga in ord som verkar vara etablerade i allmänspråket (bl.a. i dagstidningar).


Ja, anpassning av lånord sker, men ibland fungerar inte de anpassade förslagen när de redan har satt sig i en viss annan form, och de avfärdas då av språkbrukarna. Ta t.ex varianter som kamping (’camping’), som plockades bort efter 1986 års upplaga, eller lockaut (’lockout’) och låntennis (’lawntennis’), som båda plockades bort efter 1923 års upplaga. SAOL följer i huvudsak det etablerade bruket (vilket har blivit enklare och effektivare på senare tid av digitaliseringsskäl), och finns det inte redan användningsstöd för ett ord (t.ex. ljudspår i betydelsen ’soundtrack’) så ska det ganska mycket till för att man ska ta med det i alla fall. I just detta fall kompliceras saken av att ljudspår även har en annan, teknisk, betydelse som är etablerad sedan en god tid tillbaka. 


För att få ljudspår att etableras som ord för ’soundtrack’, är mitt tips att du använder det i olika sammanhang och dessutom får andra språkbrukare att göra detsamma. Därefter visar sig kanske ordet få sådan spridning i dagspress m.m att det kan plockas in.


Hälsningar

Kristian”


Christina Johansson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 4 maj 16:38

Åren 1975–76 arbetade jag som matematiklärare vid en sekundärskola i nordvästra Tanzania i SIDA:s regi. Undervisningsspråket var engelska i samtliga skolämnen med två självklara undantag: lektioner i swahili men även i samhällskunskap – ”siasa” – hölls på det tungomål som talas både på Zanzibar och i hela Tanzania samt i betydande delar av Östafrika, nämligen just swahili.


I en nyutkommen antologi, som betitlas Engelska till varje pris? och som är utgiven av Språkförsvaret, upptäcker jag, delvis till min förvåning, att siasa alltsedan 1992 heter ”civics” och att engelskan trängt ut swahilin som undervisningsspråk även i detta ämne. Det inträffade ironiskt nog i samband med att Tanzania på initiativ av landsfadern Julius Nyerere (1922–99) övergick till ett flerpartisystem inte olikt de flesta europeiska länders.


Följderna av den språkliga nyorienteringen har genomgående varit dystra. Åtskilliga lärare vittnar om att undervisningen på siasa-tiden flöt smidigare och var betydligt mer levande. Eleverna tordes ställa frågor, debatterade samhällsproblem med liv och lust och vågade rentav ifrågasätta eviga sanningar i signade ögonblick. Med engelskans intrång vid siasa/civics-skiftet försvann spontaniteten som genom ett trollslag; de tidigare elevaktiviteterna ersattes med ens av passivitet. Det är professor Birgit Brock Utne, anställd vid universitetet i Oslo och med decennielång erfarenhet från Tanzania, som uppbragd redogör för denna språkliga vindkantring i ett av antologins utförligaste och intressantaste bidrag.


Att undervisa swahili-talande elever i matematik på engelska, något som jag alltså gjorde, tror jag fick mindre allvarliga konsekvenser än de nyss redovisade. Det beror framför allt på att matematiken i sig är ett internationellt språk med en relativt begränsad och precis terminologi. Men i sannolikhetsläran blev det problem. I de engelska läroböckerna kastades det tärningar till förbannelse sida upp och sida ner – the die is cast – med påföljd att mina disciplar satt som levande frågetecken. De hade aldrig sett en tärning ens på vykort.


Majoriteten av de totalt 18 skribenterna i språkförsvarsvolymen är mycket kritiska till Internationella Engelska Skolan, IES-koncernen, såvitt jag förstår på goda grunder. IES startade sin verksamhet 1993 i Enskede av Barbara Bergström, född Bärbel Röder, och utövar numera vinstgivande skolundervisning för ca 27 000 elever runtom i Sverige. Verksamheten expanderar oavbrutet. År 2012 sålde Bergström stora delar av miljardimperiet IES till riskkapitalbolaget TA Associates med sitt huvudkontor förlagt till Boston, Massachusetts, USA. Hon är sedan 2001 gift med värmlänningen Hans Bergström, som 1995–2003 var DN:s chefredaktör. En annan före detta värmländsk chefredaktör, VF:s Peter Franke, erinrar diskret i sitt inlägg om att makarna Bergström inför valet 2018 aktivt verkade för ett regeringsskifte i syfte att få slut på ”kommunistväldet” häruppe i vår nordkoreanska enklav…


Det pågår ett förfelat och destruktivt ”språkbytesexperiment” i svensk skola av i dag enligt antologins författare. Här är Internationella Engelska Skolan själva nyckelspelaren. Utgåvan kan med fördel läsas som en på många händer lidelsefull stridsskrift med udden riktad mot just IES.


Jag sympatiserar med den inriktningen. Sant är visserligen att IES-adepter oftast stoltserar med högre betyg än rikssnittet, att disciplinen och arbetsron är omvittnat goda och att kunskaperna i engelska är snäppet bättre än hos elever i andra skolor – eftersom undervisningen i upp till 90 procent bedrivs på engelska. Men precis lika sant är att IES-klientelet är ett handplockat urval. Deras föräldrar har i regel eftergymnasial utbildning och bopålarna nedslagna i välmående medelklassdistrikt, sällan eller aldrig i invandrartäta problemområden. Dessa föräldrar är sina telningar behjälpliga med att välja bort olika lågstatusskolor och allmänt stökiga klasskamrater snarare än att välja till. Det hör också till bilden att det går 30–32 elever i varje klass i IES-skolorna – långt över normen –, att undervisningsmaterielen är påvrare samt att lärarna har sämre utbildning och lägre lön än i andra skolor. Sådant är vinstdrivande och vinstskapande.


Det är inte alldeles lätt att recensera en bok med 18 olika texter som markant skiljer sig från varandra i både längd, ämnesval, stil och temperament. Dock finns en gemensam nämnare: alla bidragsgivarna sluter upp bakom kravet på att skolundervisning i Sverige ska utövas på det som är vårt förstaspråk – ingenting annat. Längst går Christina Johansson, gymnasielärare i Stockholm, med följande eldfängda sats: ”IES är den första droppen i en dödlig giftbägare.” Författaren Björn Ranelid tar upp den kastade handsken: ”ORDET lägger ägg i främmande reden och snart föds gökungar som gal i alla väderstreck.”


”Svenskarnas delvis överdrivna föreställningar om engelska som lingua franca i världen är snarast ett uttryck för USA:s politiska, kulturella och ekonomiska hegemoni”, noterar Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.


En kanske något ojämn bok, men en avgjort nyttig och tankeväckande sådan. Det intrycket förtas inte av att ärevördiga Tingvallagymnasiet i Karlstad avbildas på framsidan.


Mats Parner

 

(Recensionen publicerades i Wermlandiana nr 1/2021)


(Boken kan också beställas direkt från Språkförsvaret – sprakforsvaret@yahoo.se – för 120 kr – frakt för 44 kr i vanligt kuvert eller 59 kr i förpackning)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 4 maj 12:39

Sydsvenskan berättade den 27 april:


”En ny internationell jätteskola är inte välkommen i Lund. Politikerna i utbildningsnämnden uppmanas att säga nej till en satsning från förskoleklass till nian för 600 elever. Ett friskolegymnasium till är däremot en annan sak.


Det är British Academy Schools of Sweden AB som ansöker hos Skolinspektionen om att bli godkänd som huvudman för en ny internationell skola i Lund; British International School. Och när Lunds kommun får säga sitt om saken, rekommenderar utbildningsnämndens ordförande Rasmus Törnblom (M) att politikerna säger nej.”


Det finns anledning att anta ”internationell” är en omskrivning för att undervisningen till 50 procent skulle ske på engelska.


Artikeln ligger bakom en betalmur.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 maj 16:13

Dagens Nyheters recensent skriver om Stefan Sundström och Kashis orkester:


”Samtidigt tycks de ännu mer sammansvetsade i sina utvikningar, som spänner från bredbent visrock, till gungig jazz, bitig punk och en absurt rolig, vilda västern-klingande ballad i form av ”Blomsterbarn”. Trots att buskisen ”Visan om fällen” landar platt är ”Östan västan om stress och press” Stefan Sundströms bästa skiva på många år. Man blir till och med lite ledsen när den tar slut.”


Trevligt!


Uppmärksam

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.
 Stockholm Low Line
 Spårpromenaden
 Spårsta
 Järnbaneparken
 Spårparken
 Spårlösabacken
 Vagnparken
 Järnvägsparken
 Söderparken
 Passagen
 Bangårdsparken
 Stickspåret
 Södra spårparken
 Spårlösparken
 Stockholms södra spårpark
 Rälsparken
 Villospåret
 Centerspåret
 Transsödra järnvägsparken
 På spåret

Fråga mig

133 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se