Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2021 20:48

Nathan Schachar skriver idag (bakom betalmur) i Dagens Nyheter bland annat:


”2004, på ett svenskt kafé, sade den unga servitrisen ’yes’. Strax hörde jag ordet igen, och allt oftare. I mars 2018 var det nya ordets segertåg komplett, då en medlem av regeringen svarade ’yes’ på en reporters fråga. Det är sällan ett språk importerar så högfrekventa ord. När det sker är det uttryck för en långt framskriden kulturell underkastelse. Det turkiska ordet för ’nej’, hayir, är härlett ur det arabiska ordet för ’bra’. Kanske de artiga osmanerna, hellre än att kasta ett ’nej’ i ansiktet på motparten, vek undan med en eufemism. Turkarnas språk var i sekler sammanflätat med arabernas. Den ursäkten står inte vårt förfogande…


”Detta armod försvaras ibland med klyschor om att ’språk alltid förändras’. Att något sker är inget skäl för att det bör ske, varken i språket eller på gatan. Ingen högkultur kan vidmakthållas utan språklig precision och konstans. Svenskan är på väg att mista dessa egenskaper, utan synbar debatt eller ånger. Judarna gick över från hebreiska till arameiska på mindre än hundra år 600-500 f.Kr; palestinierna från arameiska till arabiska lika hastigt 1200 år senare. Antingen försvaras svenskan eller så försvinner den – som de flesta språk gör till slut.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2021 13:14

Vi citerar från en artikel i Dagens Nyheter den 3/12:


”Svenska Akademiens ordbok, SAOB, riskerar att gå i graven.

Detta har väckt protester hos forskare, historiker och allmänt språkintresserade.

– Det vore väldigt olyckligt om den försvinner, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

 

Henrik Rosenkvist är en av de drygt tvåhundra medlemmarna i Facebook-gruppen ”Rädda SAOB”. Den startades tidigare i veckan efter att det blivit känt att Svenska Akademien överväger att strypa finansieringen till SAOB. Skälet är att arbetet till stor del har finansierats av intäkter från Post- och Inrikes Tidningar och den har stoppats.


Henrik Rosenkvist säger att det vore väldigt olyckligt om ordboken läggs ner.

– För oss som håller på med svenska och nordiska språk finns det ingen mer anlitad källa än SAOB. Den är oumbärlig. SAOB har en lång historia. Det första bandet, som består av bokstaven A, gavs ut i slutet av 1800-talet och nyligen publicerades de sista orden på V samt bokstäverna W, X, Y, Z och Å. Under 2023 ska de sista banden med Ä och Ö bli färdiga.”


Jag är helt överens om att det vore en skandal om SAOB försvann. Den är ytterst användbar, speciellt med tanke på de etymologiska hänvisningarna. Det vore också en skandal om svenska staten inte såg till att rädda SAOB.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2021 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Ulf Lundell - Snön faller


Söndagens svenskspråkiga dikt


Vintervisa


Drifvan knarrar under skon, 

Vädret vildt från norden ryter, 

Strömmen stelnar under bron, 

Vandrarns näsa flyter. 

Kölden utan all pardon 

Kufvar prins och fattighjon, 

Hjeltar och rekryter. 


Frusna öron, kylda tår, 

Snabba pelsade personer, 

Rimfrost uti skägg och hår, 

Fluss och emulsioner. 


Anna Maria Lenngren

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2021 12:00

Det är sorgligt med en minister som inte vet skillnaden mellan ”var” och ”vart”. Annika Strandhäll, nyutnämnd miljö- och klimatminister, skriver på twitter: ”Vart går gränsen?”. Detta är felaktig svenska. Det ska förstås heta ”Var går gränsen?”. ”Var” betecknar befintlighet och ”vart” riktning. Om Strandhäll hade skrivit ”Vart är vi på väg?” hade ”vart” fungerat. Man kan tänka sig t:et i ”vart” som en pil som är på väg någonstans. Svårare än så är det inte. 


Christina Johansson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2021 08:00

Kommentar till artikeln Därför älskar vi allt som är brittiskt på film och i tv


Hur kan författaren av denna text vara så säker på att "svenskar älskar allt brittiskt"? Vad har vi för val när det ytterst sällan visas filmer från andra länder och även i för liten omfattning inhemsk produktion? Det är inköparna av film/tv som är anglofila inte tittarna, troligen för att de förstnämnda inte behärskar andra språk än engelska och därmed inte kan ta till sig information om icke-engelskspråkiga produktioner. 


Det görs naturligtvis alldeles utmärkt film och TV även i icke-engelskspråkiga länder. Personligen är jag spytrött på den anglosaxiska dominansen och blir glad av att få andra kulturella influenser.


Medlem


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2021 08:00

Läste nyligen en artikel om ”Sveriges ambassadör välkomnade sina gäster på engelska” på bland annat SVT-text. Det är väl ändå häpnadsväckande att den svenska ambassadören fru Nicola Clase tydligen totalt nonchalerade svenskan under bokmässan på svenska ambassaden i Helsingfors.


Hon välkomnade nämligen gästerna på engelska istället. Följaktligen blev många av de finlandssvenska gästerna både förvånade och besvikna. Svenskan är ju ändå ett av Finlands officiella språk. Engelskan har inte alls denna officiella status. Svagt! På tal om nordiskt samarbete.


Nu övergår jag till Sverige och brittisk diplomati. Oj! Något oväntat hände den 31 oktober 2021 på svensk TV. Trodde själv jag drömde. Som väl var, är hustrun ett trovärdigt vittne till detta. Såg ni kanske Rapports nyhetssändning den 31/10 vid 19.30 -tiden på svenska SVT1? Varför och Vad hände? Jo, den brittiska ambassadören Madame Judith Gough svarade nämligen i en intervju på svenska! Det var ett kort inslag i nyhetsprogrammet om den då pågående klimatkonferensen i Glasgow. Reportern frågade på svenska och Madame Gough, den brittiska ambassadören, svarade  på svenska. Helt otippat!Det klarade hon riktigt bra. 

 

Och vi svenskar som är så besatta av engelskan i både tid och otid! Resultat: Det blev en typ av ”Omvänd Brexit”!?

Ville kanske den brittiska ambassadören visa för svenskarna att även svenskan kan användas både i diplomatiska och i andra sammanhang? Och inte bara engelskan!

                                                                                                                                                                               

C-G Pernbring
Helsingborg, Sverige


(Insändaren publicerades i Åbo Underättelser den 23/11)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 december 2021 15:22

TT-AP publicerade igår följande nyhetsartikel:


”Användandet av mandarin är ’obalanserat och otillräckligt’ och måste förbättras för att möta den moderna ekonomins krav, anser den kinesiska regeringen.


Målet är att mandarin ska vara det enda språk som används officiellt 2035, även på landsbygden och bland minoriteter.


Kritiker däremot ser kampanjen som del av ett arbete för att utrota etniska minoriteters kulturer och har pekat på att förändringar i utbildningssystem och anställningskrav stadigt har urholkat minoritetsspråkens roll.


Förändringarna i utbildningssystemet har lett till enstaka protester, som i sin tur har avfärdats av Kommunistpartiet som separatism. Regimen hävdar att ett enhetligt språk är nödvändigt för ekonomin och den nationella sammanhållningen.


I den nya kampanjen ingår också skärpt övervakning för att säkerställa att mandarin används av myndigheter, skolor och medier.


Tjänstemän uppmanas också att ’med kraft stärka kinesiskans internationella status och inflytande’ i akademiska kretsar, internationella organisationer och vid globala sammankomster.”


Det enda som är förståeligt i detta sammanhang är att det regerande kinesiska kommunistpartiet vill stärka kinesiskans ställning internationellt. Mot detta kan inga invändningar resas. Däremot innebär den förändrade hållningen till minoritetsspråken och ”dialekterna” ett radikalt brott mot den tidigare minoritetsspråkspolitiken, som fördes fr.o.m 1949. Jag misstänker att regeringen vill stämpla en del minoritetsspråk just som dialekter, ett vanligt knep i dessa sammanhang.Man måste också komma ihåg att de nationella minoriteterna tidigare under ettbarnspolitikens tid faktiskt beviljades dispens från den.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se