Johan Pehrson, Liberalernas nye ordförande, intervjuades idag i Aftonbladet, varifrån vi citerar:

”Ni har länge varit tydliga med er integrationspolitik?

– När vi för tjugo år sedan sa att man ska prata svenska i Sverige kallade Morgan Johansson oss för rasister. Men vad ska vi prata då? Finska, eller? Välkommen hit, men här sköter vi oss och pratar svenska och jobbar (min fetstil). Hade vi haft en tydligare och kraftigare integrationspolitik hade vi inte hamnat här. Man kan ha enormt hög invandring till arbete till ett land, men man kan inte ha enormt hög invandring till ett välfärdssystem. Tyvärr funkar inte det. Det vore trevligt om det gjorde det, men det gör det inte. Det bygger på att människor jobbar."

Så här svarade Liberalerna på Språkförsvarets enkät inför valrörelsen 2022:

”3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Svar: Så länge de följer nuvarande skollag och läroplan har vi inget att invända mot att del av undervisning sker på engelska i vissa skolor. Vi vill däremot ha en samlad friskolelag som sätter upp tydligare krav för kvalitet, kunskap och långsiktighet och begränsar möjligheterna till vinstuttag från skolverksamheter. Även skolor med en särskild språkprofil måste givetvis säkerställa att eleverna utvecklar sina kunskaper i svenska språket och i svenskämnet enligt vad läroplanen föreskriver. Vi vill också ha en tydligare reglering av att det alltid ska krävas svensk lärarlegitimation för att kunna få tillsvidareanställning som lärare. I de fall lärare har en utländsk examen kan en svensk lärarlegitimation utfärdas redan i dag, förutsatt att den sökande uppfyller de fastställda kraven på språkkunskap, kompetens och färdighet.”

”En del av undervisningen”? Faktum är att engelskspråkiga friskolor har rätt att undervisa på engelska på upp till 50 procent i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Detta innebär att engelska används som undervisningsspråk i en rad ämnen utöver svenskämnet, vilket undergräver svenskans ställning överhuvudtaget.

”7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

 Svar: Nej. Det är positivt att kunskapen om engelska är utbredd bland invånarna i Sverige. Däremot är det viktigt att alla ges möjlighet att lära sig svenska och att svenska fungerar som ett samhällsbärande språk som kan användas fullt ut i alla samhällsområden. Därför behöver det finnas en medvetenhet om risken för domänförluster inom t.ex forskning eller näringsliv. Se även svar på tidigare fråga.”

Liberalerna måste vara blinda. Om ett språk, d.v.s engelskan, expanderar på det andra språkets, d.v.s svenskan, bekostnad, föreligger det naturligtvis ett hot. Före enhetsskolans införande i Sverige läste eleverna i realskolan och gymnasiet minst tre främmande språk, engelska, tyska och franska och dessa elever hade bredare kunskaper i främmande språk än dagens gymnasielever. Samtliga nordiska länder ersatte tyska som första främmande språk i skolsystemet med engelska under (Sverige) eller omedelbart efter andra världskriget. Sverige har alltså bedrivit långvarig undervisning i engelska som första främmande språk. Inlärningen av engelska underlättas dessutom av att svenska, danska och norska är närbesläktade med engelskan. Menar Liberalerna på fullt allvar att kunskaperna i engelska var dåliga i Sverige före friskolereformens införande 1992?

Friskolereformen öppnade dörren för engelskspråkiga friskolor. Det är ju inte precis tysk-, fransk- eller spanskspråkiga friskolor, som vuxit upp som svampar ur jorden. Orsaken är att många svenskar tror att det räcker med svenska och engelska för att klara sig ute i världen. Därmed uppnås självklart ingen spetskompetens i fråga om språkkunskaper. Vissa friskolor, exempelvis Internationella Engelska Skolan, har dessutom lyckats sälja konceptet att de står för ”ordning och reda”. Men i praktiken har dessa skolor bara valt bort vissa elever. Ju fler som söker sig till friskolorna, desto mera lika kommer de att bli de kommunala skolorna, eftersom elevunderlaget är den avgörande aspekten.

”11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

 Som liberalt parti anser vi inte att politiker ska reglera kulturutbudet.”

Om Liberalerna inte vill ”reglera kulturutbudet”, varför i jesse namn engagerar sig då Liberalerna i frågan om invandrarnas – läs: de icke-engelskspråkiga invandrarnas – eventuella kunskaper i svenska? Är inte språk kultur? Kan kulturen överhuvudtaget existera utan språket? Sanningen är väl snarast att engelskans inflytande på det svenska språket representerar en blind fläck för Liberalerna, liksom för de flesta andra riksdagspartier.

"Prata engelska" i Sverige i stället för svenska går alltså bra...

Observatör

(Denna nätdagbok är alltså knuten till nätverket Språkförsvaret)

Googles webbaserade översättningsprogram har förbättrats avsevärt de senaste åren. Det har dock fått konkurrens av ett annat webbaserat översättningsprogram, DeepL.com, som är väl så bra.

Inget översättningsprogram kan dock mäta sig med en mänsklig översättare i fråga om kvalitet. De översättningar som dessa progam producerar kan inte publiceras ograverade utan måste alltid korrekturläsas och bearbetas.Översättningsprogram har problem med homonymer, stående uttryck, ordspråk, ordstäv och ordlekar. Naturliga språk brukr heller inte vara logiska. Det går inte att översätta ett ordstäv som "Man ska inte köpa grisen i säcken" ordagrant. I flera europeiska språk är det en katt som befinner sig i säcken.

Däremot är översättningsprogrammen oslagbara vad gäller hastighet; rätt använda underlättar och påskyndar de en översättning.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Gustaf och Viktor Norén - Sånger från dig 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den lyssnande Maria

Herre Gud, vad det är vackert,

att höra toner av en salig ängels mun:

Herre Gud, vad det är ljuvligt,

att dö i toner och i sång.

Stilla rinn, o min själ, i floden,

i dunkla, himmelska purpurfloden:

Stilla sjunk, o min sälla ande,

i gudafamnen, den friska goda.

Carl Jonas Love Almqvist

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det kan vara förklaringen till den aktuella stavningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet publicerade idag en debattartikel av Johanna Jaana Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i vilken de granskar  Internationella Engelska Skolans affärsidé:

”Det stormar ofta angående Internationella Engelska Skolan, IES. Skolkoncernen kritiseras för glädjebetyg, för att mäta elevers kjollängder, för dåliga arbetsvillkor och för låga löner.  

Mindre uppmärksammat är hur IES, och ett par andra friskolor, använder sig av ett kryphål i lagstiftningen för att öka sin vinst genom att anställa obehöriga lärare.

IES jurister har nämligen hittat ett undantag i skollagen, som innebär att obehöriga lärare, med utländsk lärarexamen, får undervisa i svenska skolor – om det görs på engelska (undantaget kan användas i alla ämnen utom för lärare i svenska, andra språk och i samhällsorienterande ämnen).

Undantaget kom till stånd för att möjliggöra undervisning av icke svenskspråkiga elever, till exempel diplomatbarn. Men IES tillämpning är en helt annan – IES målgrupp är svenskspråkiga elever.

Närmare 50 procent av IES lärare är i dag anställda med hjälp av det här kryphålet. Lärare som saknar svensk lärarlegitimation, är till förfång för undervisningskvaliteten.

Forskningen är tydlig på den punkten: elever med svenska som modersmål lär sig mindre om de undervisas på engelska än på svenska (i andra ämnen än engelska).”

Läs vidare här!

Det är utmärkt att de båda företrädarna för lärarnas fackliga organisationer också tar upp språkfrågan. Språkförsvaret anser att användningen av engelska som första undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet dessutom undergräver svenskans ställning i samhället förutom att det är till förfång för undervisningskvaliteten. Man lär sig nämligen bäst på sitt eget modersmål. Om dessutom lärare, som undervisar på engelskspråkiga friskolor, själva inte är modermålstalare – vilket kan hända – sänker detta undervisningskvaliteten ytterligare.

De lärare på Internationella Engelska Skolan och andra engelskspråkiga friskolor som saknar svensk lärarlegitimation  har dessutom svårt att byta jobb, den dag de inser att deras svenskspråkiga kollegor har högre lön än de själva liksom att lärare i de kommunala skolorna i regel har högre lön än lärare i friskolorna.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skiftet, som organiserar namninsamlingar i olika frågor, skriver:

”Internationella Engelska Skolan hoppar av det superkontroversiella köpet av Gubbängskolan i Stockholm. Trots att de fick en gigantisk rabatt av Miljöpartiet och alliansen i Stockholm.

Varför drog sig IES ur den guldkantade affären? De själva säger att de inte vet hur lång tid det skulle ta för en domstol att godkänna avtalet. Sånt har dock inte hindrat IES förut. Jag tror verkligen att Skiftet-rörelsen gjorde skillnad:

• 5 000 aktiva skrev under uppropet
• Hundratals mejlade MP i stadshuset
• Vi annonserade i flera tidningar

All negativ publicitet hjälpte till att sänka affären och idag är det värt att fira…Det visar att vi kan stoppa skolförsäljningarna varhelst de planeras!”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Thomas Rosén har skrivit en initierad artikel om ryskan och ukrainskan, varifrån detta stycke är hämtat:

”Vi kommer att ha anledning att återkomma till befolkningsstatistiken senare i detta inlägg. För tillfället räcker det att konstatera att kriget huvudsakligen förs på två språk: ryska och ukrainska. Dessa två språk är genetiskt nära besläktade och hör båda till den östslaviska grenen av de slaviska språken, som de delar med belarusiskan.

Att ukrainska och ryska är genetiskt besläktade innebär att de, grovt räknat sedan vikingatiden, har utvecklats från närliggande dialekter – något standardiserat språk fanns förstås inte på den tiden. Sedan dess har de talade dialekterna traderats från generation till generation och längs vägen har nya skillnader uppstått, dels genom språkanvändarnas egna val, dels genom påverkan utifrån. Resultatet är två språk med stora likheter i ljudsystem och grammatik, men också med tydliga skillnader. Relationen mellan ryska och ukrainska påminner på sätt och vis om den mellan svenska och danska.

Om man förflyttar sig från ljudsystemet och grammatiken till ordförrådets område, har ukrainskan betydligt större likheter med polska. Även detta faktum har historiska orsaker: stora delar av det som nu är Ukraina ingick fram till 1700-talet i det polska kungariket. Västra Ukraina, landskapet Galizien, var fram till 1918 en del av den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. De tre stora befolkningsgrupperna i Galizien var polacker, ukrainare och judar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Ebba Busch

@BuschEbba

· 2 juli

Inte förstått grejen med att partiledare lägger ut bilder på vad dem äter i parti och minut. Men däremot har jag nu förstått storheten i Småländsk kebabsås. Den här var mycket god på Rendez Vouz i Smålandsstenar. Uppfattat att det finns lokala variationer. Var finns den bästa?”

Även partiledare bör nog korrekturläsa vad de skriver på Twitter. Eller tillhör Ebba Busch den lilla skara som anser att formerna de-dem ska ersättas med ett enhets-dem? Frågan är också om kebabsåsen är ett egennamn eller om den bara är framtagen i Småland. Detta avgör stavningen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)