INSÄNDARE. En ”dom”-reform skulle hota svenskt kulturarv och avskärma oss från andra nordiska språk och även finlandssvenska. Bevara ”de” och ”dem” i skriftspråket, skriver arkivarien och språkvetaren Anders Hedman.

Språkrådets nya chef Lena Lund Palicki anser att vi bör slopa skillnaden mellan ”de” och ”dem” i skriven svenska. Jag känner inte till hennes bevekelsegrunder, men när ”språkvårdare” tidigare drivit frågan har argumenten varit (1) att svenska skolbarn har svårt att lära sig skillnaden mellan ordets objekts- och subjektsform och (2) att de flesta i talspråk använder ”dom” för både objekt och subjekt.

Det första argumentet är svagt eftersom barn uppenbarligen kan lära sig betydligt mer komplicerade saker än att skilja mellan ”de” och ”dem”. Om viljan finns är det inte svårt att förklara denna grammatiska regel.

Om barnen sedan inte lyssnar får man fundera över vad det har för orsaker i stället för att ändra etablerade skriftnormer. Vi som växte upp på 1970- och 80-talen behövde inte ens plugga in regeln. Eftersom vi ständigt hade text på papper framför ögonen fick vi mycket av känslan för grammatiken gratis. Kanske borde vi förmå barnen att titta upp från mobilerna och ner i en och annan bok igen?

Det andra argumentet är ännu sämre och visar på Språkrådets hemmablinda provinsialism. Det är inte alls så att ”alla” svensk­språkiga säger ”dom”. Dels finns skillnaden i tal mellan de och dem kvar i traditionella dialekter i Sverige, dels hos svenskspråkiga i Finland.

Mycket förståeligt har tanken på att slopa ”de” och ”dem” i skrift väckt harm hos finlandssvenskar. Till exempel är Jannika Lassus, lektor i svenska vid Helsingfors universitet, mycket kritisk till idén i en intervju i Hufvudstadsbladet den 7 mars.

Ett ytterligare argument mot tanken på att slopa ”de” och ”dem” är att det skulle det fjärma oss ännu mer från våra nordiska grannländers språkbruk, vilka som bekant har kvar skillnaden mellan ”de” och ”dem” i både tal och skrift. I andra sammanhang brukar språkvårdare peka på vikten av att upprätthålla den gemensamma nordiska språkförståelsen, men nu vill man införa en reform som försvårar för svenskar att förstå norska och danska.

Skulle vi ändra skriftspråket efter en språklig egenhet som inte ens alla svenskspråkiga har lagt sig till med skulle vi göra oss kulturellt urarva. Exempelvis skulle följande vers av Stagnelius bli obegriplig för kommande generationer:

”Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterkrönta slätter,
ljusets änglar i det höga -
aldrig skådar dem ditt öga.”

Anders Hedman, 

arkivarie och litteraturvetare

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheter den 13 mars – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Christina Johansson

14 mars 2023 23:45

Jag instämmer till fullo med Anders Hedmans förträffliga artikel. Dessutom skulle jag vilja ge Björn Ranelid rungande applåder för hans ridderliga och virtuosa försvar av ”de” och ”dem” i Aktuellt den 14 mars. Om en reform skulle genomföras gällande ”de” och ”dem” borde det vara att vi börjar säga ”de” och ”dem” i stället för ”dom” och ”dom”, anser jag.

 

Lars Nordberg

15 mars 2023 12:09

Om jag någonsin skriver ordet DOM så är det ett subjekt som antingen avser en kristen katedral eller en rättslig påföljd som beslutats av domare (alltså ett domslut)—däremot aldrig ett personligt pronomen. De tre varianterna skiljer sig åt i uttalet—mycket svårt för svenskar med annat modersmål än svenska. I slarvigt talspråk kan det dock hända att jag använder DOM för ”de” eller ”dem”.



Och så har vi ju ordet DOMKRAFT som lär ha sitt ursprung i lågtyska Dumkraft, där ”dum” betyder tumme eller kugge i ett kugghjul. Förleden ”dum” har väl en lustig relevans för den pågående debatten i Sverige.

 

Margareta Grogarn

15 mars 2023 21:34

Jaa, nä mann enndå hålle på att "utveckla" vårt svennska språk, så kann vi vällan
ta i me hårdhannskarna å åxå gotjäna
vaeremere? vaeresom hent?
vartgåru? kulåsere! måruntebra?
ja skems alså hemst mycke!
ja har left här i ällva år .... å inte behöft flyta,
eftsåm ja trifs bra.
Tak fö att du vil föränkla svänskan, så att vi kann stava somm vi säjer! !!

 

Stig Engzell

15 mars 2023 21:37

Anders Hedman förfasar sig med rätta över reformförslaget att förenkla(sic!) användandet av de och dem med talspråksordet dom. Han behövde inte ens, som 70- 80-talist plugga in regeln. Det var självklart att det skulle skrivas de och dem enligt gällande regler. Det anses för svårt för unga disciplar att lära sig användarreglerna för de och dem. Det är lika dumt som själva förslaget till reform! Jag reagerar kanske ännu starkare än Anders Hedman. då jag började skolan 1945. När jag tog studenten 1959, så hade man redan börjat med enhetsskola (föregångare till nuvarande skolsystem) och sedan dess har man "reformerat" om skolan alltför många gånger. Jag förfasar mig också över klåfingrigheten i detta sammanhang (obs! detta har inget med språkets utveckling att göra). För min del, som hela arbetslivet har haft skrivande och språk som yrke, kommer jag inte att bry mig om de nya dom-reglerna om de skulle bli så tokigt så att de går igenom. Vad barnen beträffar så är de flesta nog fullt kapabla att lära sig när man skall använda de och när det är läge för dem. Man bör akta sig för att underskatta barns inlärningsförmåga!
Utveckling av språk sker naturligtvis som allt annat, hela tiden, både vad gäller tal- och skriftspråk och dialekter. Men grunden som medverkar till att hålla ihop språket och få det begripligt får man inte peta i. Det räcker med de fördärvliga inflytandet från engelskan. Språket är en del av kulturen och levnadssättet hos oss, och får inte behandlas hur som helst.
Det obegripliga i det hela är varför man överhuvudtaget ger sig i kast med att peta i det. Det har väl visat sig bra som det är- Somliga skriver de och dem och andra skriver dom. Det finns väl fler exempel på ord och meningar som skrivs som de uttalas . Och det går ju utmärkt utan att man behöver peta i det hela.

 

inga johansson

15 mars 2023 21:59

Men det finns ju ett brodersmål, där man konsekvent skriver som man säger.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I en artikel om bluffetymologi i Svenska Dagbladet den 23 juni skriver Mikael Parkvall bland annat:   ”Bland de svenska klassikerna finns fika och muck, vilka inte kommer från akronymer för ’FördelningsIntendenturKompaniet’ (en ...

Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska  bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.   Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.   (Dennaa nätdagbok är knute...

Franska ord i Shakespeares språk År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kunga...

Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”. ...

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...