(Pressmeddelande)

Så ser svenskarna på hotet från engelskan

En av tre anser att engelskans utbredning hotar svenska språkets ställning i Sverige. Men sex av tio är inte oroliga för att engelskan ska tränga undan svenskan. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

Det är 33 procent som anser att engelskan utgör ett visst eller ett stort hot mot svenskan. Nästan dubbelt så många – 63 procent – svarar att engelskan inte är något betydande hot eller inte alls hotar svenskan.

– Engelska influenser utmålas ofta som en fara för svenskans fortlevnad. Men synen på engelskan delar generationerna. Bland svenskar som har fyllt 65 år är det hela 51 procent som betraktar engelskan som ett hot. I åldern 30 till 49 år är det bara 23 procent som ser engelskan som ett hot, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Engelskan har varit den dominerande långivaren till svenskan sedan andra världskrigets slut. Då blev också engelska första främmande språk i skolan. När Sverige 2009 fick en språklag som fastslog svenskans ställning som huvudspråk var engelskans frammarsch ett viktigt skäl till initiativet.

– Engelska lån som uppfattas som onödiga är en av dom vanligaste källorna till språklig irritation i dag. För vissa är sådana lånord också en symbol för en negativ samhällsutveckling och en tilltagande amerikanisering. Engelska lån används ofta som slagträ när vi diskuterar svenska språkets framtid, säger Anders Svensson.

Det finns stora skillnader mellan olika väljargrupper. Bland Sverigedemokraternas sympatisörer upplever 41 procent att engelskan utgör ett hot mot svenskan. Minst oroliga är Moderaternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer. Där uppger bara 25 procent att svenskan hotas av engelskan.

– Sverigedemokraterna har drivit på för att göra svenska språket till en symbolfråga. I den politiska debatten förknippas kunskaper i svenska språket i allt större utsträckning med svenskhet genom att bland annat kopplas till medborgarskap. Därför ligger det kanske nära till hands att partiets sympatisörer också är mer oroliga för svenskan, säger Anders Svensson.

Utgör engelskans utbredning ett hot mot svenskans ställning i Sverige?
Ja, ett stort hot: 6 procent
Ja, ett visst hot: 27 procent
Nej, inget betydande hot: 46 procent
Nej, inget hot alls: 17 procent
Vet ej: 4 procent

Undersökningen har utförts av Novus genom intervjuer med ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern 18 till 79 år.

Hela undersökningen finns i Språktidningen 3/2023. Du kan läsa artikeln om undersökningen och om hur debatten om engelskans inflytande över svenskan utvecklats här.

Kontaktperson:
Anders Svensson
Språktidningens chefredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel Inget stöd i forskningen för att de/dem slås ut  i Svenska Dagbladet skrev tre forskare vid Göteborgs universitet igår bland annat:

”Men kan vi, med kunskap om faktiskt språkbruk, dra slutsatser om hur språket kommer att utvecklas? Mer konkret, kan vi som språk­forskare förutspå om dom kommer att slå ut de och dem i framtiden? Frågan är viktig att ställa i sammanhanget eftersom vissa debattörer, nu senast Lena Lind Palicki i SVT, har hävdat att utvecklingen bort från de/dem till en enhetlig form är oundviklig.

Vi anser att språkvetenskapen i dag saknar verktyg för att utvärdera specifika förutsägelser om framtiden. Huvud­syftet med vår egen forskning är att undersöka om det ens är möjligt. För olika typer av pågående språk­förändringar testar vi hur bra språkförändrings­teorier är på att förklara och förutsäga hur språket utvecklas. I det ljuset tycker vi att man som språkvetare i dagsläget bör vara mycket försiktig med att göra förutsägelser om enskilda framtida språk­förändringar. Man kan alltså förespråka att dom bör ersätta de och dem i framtiden, men det finns inget vetenskapligt stöd för att framställa den språkförändringen som oundviklig.

Vi uppmanar alla som vill uttrycka normativa ställnings­taganden om språk­användning att vara tydliga med om dessa är baserade på empiriska data eller personliga intryck.”

Jag är helt ense med dessa tre forskare.  När vissa förutspår att dom oundvikligen kommer att ersätta de-dem även i skriftspråket, är det snarast fråga om önsketänkande. ”Dom”-förespråkarna räknar helt enkelt bort motståndet mot denna ”reform”.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)