Söndagens svenskspråkiga sång

Pernilla Andersson - Koltrast vid Haväng

Söndagens svenskspråkiga dikt

I Haväng

I ensligt landskap rinner ån mot havet
och gräver ner sig mellan gröna brinkar.
En sista ättehög på stranden vinkar
sitt avskedsstecken, halvt i sand begravet.

En glesnad rest av den försvunna skogen
står kvar som harpa för den hårda östan.
Den kärva marken andas fin förtröstan:
sandnejlikan har blivit nejden trogen.

Helt för sig själva leva dessa kullar.
Backsvalan svingar sig ur jordens gömmen.
Forellen spritter i den klara strömmen.
Väduren betar, medan åskan rullar.

I tomma sällskap skall jag tänka ofta
på detta enkla smycke av naturen,
en amulett, i minnets kedja buren,
där Hav och Äng ur blotta namnet dofta.

Anders Österling

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göran Lund kommenterar på Språkförsvarets vänner på Facebook:

”Engelska är som vi alla vet mycket häftigare än svenska, i alla fall enligt vår ledande internationella engelska skola. Men när engelskan inte räcker till, då slänger man glatt in ett svenskt ord, och struntar i att kolla upp vad det heter på engelska.  Dessutom felstavar man svenskan, men den är ju sekundär.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

(Texten är hämtad från Svenska Akademiens webbplats)

SAOB är en historisk ordbok som beskriver all slags skriven svenska från 1521 till våra dagar. Alla som har ett allmänt ord- och språkintresse har glädje av SAOB. Ordboken vänder sig också till språkforskare och författare av andra ordböcker samt till historiker, släktforskare och alla andra som kan vilja ha hjälp vid läsning av framför allt äldre texter. Många bibliotek har ordboken i sin referensavdelning och SAOB finns även på nätet. Det finns bara tre ordböcker över germanska språk som är jämförbara med SAOB. De är Deutsches Wörterbuch, Woordenboek der Nederlandsche Taal och The Oxford English Dictionary.

I SAOB ges förutom en detaljerad och noggrann behandling av ordens betydelser även, i det så kallade huvudet som inleder varje artikel, en redogörelse för ordens stavning, uttal och böjning. Huvudet avslutas med en kortfattad etymologi, dvs. beskrivning av ordens historia och ursprung. Varje betydelse illustreras med ett antal språkprov, och det först angivna språkprovet på en betydelse är alltid det äldsta i SAOB:s arkivmaterial. Eftersom ordboken är historisk behandlas inte bara nu levande ord utan också sådana som är helt ur bruk, och betydelser tas upp som aldrig eller nästan aldrig används i dagens språkbruk. SAOB behandlar det svenska skriftspråkets ordförråd men inte helt utan inskränkningar.

Följande kategorier av ord medtas i regel inte i SAOB:

* personnamn och ortnamn
* tillfälliga ord och uttryck
* exklusiva facktermer
* rena dialektord
* främmande ord som saknar svensk böjning
* citatord från främmande språk

Viktiga litteraturverk och kända litteraturställen prioriteras. Det historiska perspektivet medför att det äldre ordförrådet, som är svårare att bedöma och beskriva än 1900-talets, ofta exemplifieras med fler språkprov än det yngre. Det viktigaste utgångsmaterialet för SAOB är ca 8 miljoner språkprov (excerpter) som samlats in sedan 1880-talet. Språkproven är citat (oftast hela meningar) ur ca 21 000 tryckta och otryckta källor från 1521 till idag. Jämfört med andra ordböcker av motsvarande typ är SAOB:s material mycket omfattande. Bara ca 10 % av excerptmaterialet kommer med i ordboken. Ett ords betydelse kan ibland av olika skäl illustreras med bara källa och årtal istället för språkprov.

Några viktiga typer av excerperade källor:

* Bibeln och psalmböcker från tidigt 1500-tal till idag
* Gustav Vasas registratur från 1521 till 1560
* Offentliga handlingar från 1700-talet
* Skönlitteratur
* Encyklopedier och ordböcker
* Protokoll från ståndsriksdagarna
* Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling från 1600-talet
* Svenska Akademiens handlingar
* Vetenskapsakademiens handlingar
* Dagstidningar och tidskrifter
* Handskrifter, t.ex bouppteckningar, inventarieförteckningar och protokoll från 1500- till 1800-talet

SAOB får också visst material från andra samlingar, t.ex språkforskaren Olof Östergrens språkprovssamling (ursprungligen avsedd för Nusvensk ordbok). Även institutioner som Svenska språknämnden och Terminologicentrum bidrar med material. Tillkomsten av datoriserade textsamlingar för informationssökning ger också stora möjligheter att erhålla moderna språkprov.

SAOB:s språkprovssamling är tillgänglig för forskning, och ett stort antal forskare från Norden och andra länder har under årens lopp besökt ordboksredaktionen för att söka i och kopiera arkivmaterialet. Excerptsamlingen används inte bara av språkforskare utan också av litteraturhistoriker, teologer, historiker, folklivsforskare, jurister m.fl Särskilt för ordforskare erbjuder språkprovssamlingen ett oskattbart och oumbärligt material.

Vår anmärkning: Svenska Akademien har dessutom en utmärkt söktjänst, varvid man kan söka i tre ordböcker. d.v.s SAOL, SO och SAOB direkt på nätet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Allas skriver: ”Ordspråk och uttryck är något vi ofta slänger oss med utan att ens tänka på det. Men när vi nu ställs mot utmaningen att faktiskt tänka på vad vi säger – klarar du det då?”

Utmaningen gäller 35 ord och uttryck – gå hit!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Svensson skriver i Dagens Nyheter idag  bland annat:

”Några veckor tidigare drömde Centerpartiets ungdomsförbund i en annan riktning. Ett förslag om att ge engelskan status som officiellt språk fälldes visserligen på förbundsstämman. I stället röstade en majoritet för att arbeta för engelskan som globalt språk. Samtidigt beslutade stämman att engelsktalande i Sverige ska ha rätt att använda och få information på engelska i kontakter med bland annat sjukvård och myndigheter. I praktiken skulle engelskan därmed få en starkare ställning än Sveriges nationella minoritetsspråk finska, meänkieli, samiska, romska och jiddisch. Prislappen för detta är i dagsläget en gåta.

Visst ska ungdomsförbund drömma om framtiden. Sällan har dock en vision präglats av sådant tunnelseende. I förslaget talas det om konkurrenskraft, globalisering och dagens nationalspråk som hinder. Än så länge finns ingen konkret plan för hur Xi Jinping, Vladimir Putin och Kim Jong-Un ska övertygas om förträffligheten i förslaget men trion faller säkert som käglor för utopin om en enad värld där utgångspunkten är att det anglosaxiska ändå är bäst. En annan fråga är hur dagdrömmen ska bli verklighet utan att andra språk, kulturarv och demokratiska grundprinciper hamnar på soptippen.

Det är också svårt att se någon ekonomisk poäng med övertron på engelska som dörröppnare. Hyggliga kunskaper i engelska är redan standard i vår del av världen. När svenska företag skriker efter konkurrensfördelar är det snarare andra språk – som tyska och franska – som efterfrågas.

Förslaget bryter även med tanken på svenskan som ett kitt. Där vissa snart ska tvingas genomgå språktester för medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd kan engelsktalande kräva att det i stället är staten som ska anpassa sig genom att byta språk.”

Centerpartiets Ungdomsförbunds ställningstagande har helt undgått mig. Anders Svensson har naturligtvis helt rätt i sin kritik. Det märkliga är att Centerpartiets Ungdomsförbund överhuvudtaget inbillar sig att detta är ett radikalt förslag; tvärtom är det ett ytterst reaktionärt och enfaldigt förslag.

Det enda parti i Norden som tidigare föreslagit att engelskan skulle upphöjas till officiellt språk i det egna landet är Radikale Venstre (1) i Danmark. Men inget annat danskt parti nappade på förslaget och det har säkert begravts i någon byrålåda vid det här laget.

Förslaget är reaktionärt, eftersom Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf) av någon anledning vill höja engelskans status, som redan är världens lingua franca, ytterligare. Stora naturliga språk har alltid expanderat och trängt undan andra mindre naturliga språk. Det är reaktionärt, eftersom det ger engelska modersmålstalare enorma fördelar. Det engelska språket är redan en viktig inkomstkälla för USA, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och Irland etcetera. Det finns för övrigt en informell hierarki bland ”engelskorna” i världen, där engelskan i Singapore och Jamaica hamnar i botten.

Förslaget är reaktionärt, eftersom det också vill ge engelsktalande i Sverige en gräddfil genom att ge dem rätten att använda engelska vid myndighetskontakt. Rätten att använda sitt eget språk tillkommer idag bara minoritetsspråkstalare, läs samiska och finska, i de s.k förvaltningsområdena i Sverige. Däremot har självfallet invandrare rätt till tolkning vid myndighetskontakt.

Vilken instans ska egentligen besluta om engelskan som globalt språk? Förenta Nationerna (FN) ? FN använder som bekant redan arabiska, kinesiska, engelskan, franska, ryska och spanska. Om inte FN, vilken annan instans? Ska Centerpartiets ungdomsförbund inleda en global kampanj till förmån för engelskan?

Det finns för närvarande ingen världsregering, som kan fatta beslut om ett globalt språk. Om det någon gång i framtiden bildas en sådan, så bör den fatta ett språkpolitiskt beslut, som inte upphöjer ett stort naturligt språk till officiellt globalt språk. Det skulle nämligen få negativa konsekvenser för alla mindre naturliga språk. Det betyder att de enda lämpliga kandidaterna är ett planspråk (som esperanto), ett dött språk (som latin) eller ett språkisolat (som saknar språkliga släktingar som baskiska etcetera).

Varifrån har Centerpartiets ungdomsförbund fått dessa stolliga idéer? Jag tror absolut inte att den amerikanska eller den brittiska ambassaden har städslat cuf:arna; de är fullt kapabla att själva uppträda som språkpolitiska femtekolonnare. Det visar Cuf:s historia.

Förslaget påminner nämligen om att Cuf 2019 ville avskaffa ”byxmyndighetsåldern” på 15 år, en lag som ska skydda barn från sexuella övergrepp. Liberala ungdomsförbundet (Luf) röstade 2015 att avskaffa förbudet mot tidelag (sex med djur). 2016 ville Luf Stockholm att   nekrofili (sex med lik) och incest mellan syskon över 15 skulle legaliseras, eftersom förbudet ”moraliserade över val av sexpartner”. Både Moderata ungdomsförbundet (Muf) och Luf har verkat för avkriminalisering av sexköp.

I stället för att ägna sig åt de verkliga samhällsproblemen verkar Cuf och vissa andra ungdomsförbund prioritera att jaga rubriker.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)