Det älvdalska språket presenteras av Lena Egardt, som också sjunger.

Du kan se och lyssna på inslaget här ca fyra minuter in i programmet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jussi Björling - Nämner du Sverige

Söndagens svenskspråkiga dikt

Nämner du Sverige

Nämner du Sverige, säg känner du ej då
en doft utav gran och fur?
Nämner du Sverige, säg hör du ej då
en låt från fäbodjäntans lur?
Hör du ej skogarnas nynnande sus,
ser du ej norrskenets flammande ljus?
Och stugan i dalen vid älvens rand,
det är Sverige, det är Sverige,
vårt hem, vårt fosterland.
Det är Sverige, det är Sverige,
vårt hem, vårt fosterland.

Nämner du Sverige, säg kommer du ihåg
den bygd där som barn du lekt?
Grönskande hagar och blåklint i råg,
än syns dem åren aldrig blekt.
Stjärnsmyckad himmel i midvinterkväll,
dånande forsar och blånande fjäll.
Och blommande vide vid insjöns strand,
det är Sverige, det är Sverige,
vårt hem, vårt fosterland.
Det är Sverige, det är Sverige,
vårt hem, vårt fosterland.

John Coldén 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej SBAB!

Titt som tätt läser jag artiklar om bostadsmarknaden i massmedia där det hänvisas till prisutvecklingen enligt "SBAB Booli Housing Price Index", som ni tar fram. Det är säkert bra att det förs statistik på bostadspriser, så det har jag inga synpunkter på, men: namnet?

Varför har ni ett namn på engelska för en verksamhet som av allt att döma i övrigt bedrivs på svenska? Vill ni må hända få det att framstå som häftigt genom att ha ett namn på engelska? Det är det inte. Som statligt ägd bank borde det ligga i ert intresse att inte beblanda in engelska termer när det finns utmärkta alternativ på svenska. Se språklagens 6 §: "Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas."

Jag föreslår att ni byter namn på er sammanställning av prisutvecklingen på bostäder till något på svenska. "Booli-SBAB:s bostadsprisindex" kanske kan fungera, då jag antar att ni vill få in både Boolis och SBAB:s varumärken.

Martin Pola

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Detta utesluter inte filosofen Torbjörn Tännsjö i en debattartikel idag i Dagens Nyheter. Han skriver bland annat:

”Kan AI bli medveten? Presumtionen för ett jakande svar på frågan är stark. Om vi mänskliga varelser, och många andra djur med oss, är medvetna, varför skulle inte också AI kunna bli det? ”

Och vidare:

”Detta med uppkomsten av ett medvetande tycks närmast vara en fråga om uppkomsten av en ny kvalitet. Intelligensen och beräkningsförmågan tilltar gradvis. Medvetande drabbar oss vid en tidpunkt. Vi bör nog räkna med att en AI snart har, eller kanske redan har fått (sic! –min fetstil), medvetande.”

Jag beslöt att fråga en part i målet, AI-programmet, ChatGPT: ”Har ChatGPT medvetande?”

Svar: ”Nej, ChatGPT är en datorbaserad algoritm som inte har medvetande eller medvetenhet. Det är en AI-modell som tränats för att generera text baserat på det den har lärt sig från stora mängder textdata. Det kan generera svar och utföra olika uppgifter, men det har ingen personlig erfarenhet, känslor eller medvetande på samma sätt som människor har. Det är viktigt att komma ihåg att även om ChatGPT kan vara kapabel att ge användbara och till synes intelligenta svar, är det fortfarande en maskin och inte medveten om sig själv eller sin omgivning på samma sätt som en människa är.”

Problemet är att Tännsjö inte försöker definiera vad medvetenhet innebär. Jag menar att det innebär att förstå att det finns en yttre verklighet, att inse att fenomen uppträder med en viss regelbundenhet i denna yttre verklighet och att interagera, såväl rationellt som irrationellt, på samma verklighet. Våra båda katter har den förmågan. De lystrar till sina namn, den ena förstår t.o.m ett nej, kan kräva att bli matade genom olika metoder, förstår att mat vankas då en matskål plockas fram och vill bli kelade vid olika tillfällen. Den ena katten tar sturskt in möss i huset och har t.o.m lärt sig – helt på egen hand – att öppna dörrar genom att hoppa upp på dörrvreden. Men fortfarande är det så att en katt, som ser sig själv i en spegel, tror att det är en annan katt eller inte förstår vad det är fråga om. Den saknar alltså självmedvetande. Detsamma gäller för AI-programmen.

Först den dag då ett AI-program på eget initiativ kastar sig in i debatten om det har ett medvetande eller inte, kommer jag att ompröva min uppfattning! Till dess är det bara en ”AI-modell som tränats för att generera text baserat på det den har lärt sig från stora mängder textdata”. En katt har däremot en egen vilja.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Källa: elinguistics.net

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ELinguistics.net kvantifierar språks genetiska närhet till varandra. Databasen innehåller 170 språk.

Vid en jämförande sökning kunde programmet konstatera att svenska var nära släkt med bokmål, nynorska, isländska, engelska och nederländska samtidigt som den också kunde påvisa att haida och baskiska, båda språkisolat, inte alls var släkt med varandra.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)