Direktlänk till inlägg 14 mars 2024
Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till?
Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har sedan några år släppt in en ”internationell” jury på åtta länder till att få fördela den ena hälften av rösterna, och den svenska allmogen får underdånigast vara glada över att få fördela den andra hälften och därmed få halva makten över det SVENSKA bidraget.
Totalt delas ut 928 poäng (p) från 1 till 12, där svenska folkets telefonröster är 464 p och varje land av de åtta får fördela 58 p. Jag har roat mig med att beräkna antalet poäng i tävlingen per miljon invånare (p/M) för varje land samt angivit landets vanligaste använda språk (ej faktagranskat) i viktighetsordning:
land miljon inv poäng poäng/milj språk
”Hemma”
Sverige 10,3 M 464 p 45 p/M svenska
”Internationellt”
Tyskland 83 58 0,7 tyska
Australien 25 58 2 eng
Belgien 11 58 5 flerspråkigt
Serbien 7 58 8 serbiska
Irland 5 58 12 eng
Cypern 0,9 58 64 grek + eng
Malta 0,5 58 116 eng + lokalt
Island 0,4 58 145 lokalt + eng
Att notera från urvalet av länder i internationella juryn:
- Ett från Norden + Baltikum (våra grannar)
- Ett från östra Europa
- Inget från romanska språkområdet (utom franska i Belgien)
- Fem av åtta länder helt eller delvis engelskspråkiga
- De tre minsta länderna har större poängpott per miljon invånare än Sverige har för valet av det SVENSKA bidraget.
- De tre minsta länderna har en sammanlagd befolkning ungefär som stockholmsregionen.
Slutsats 1: Det svenska vinnande bidraget är inte valt av svenska folket!
Slutsats 2: De svenska arrangörerna har helt oblygt valt en internationell jury med orimlig slagsida till förmån för engelskspråkiga länder vid val av det SVENSKA bidraget!
Slutsats 3: Självklart blir ett SVENSKSPRÅKIGT tävlingsbidrag för att representera Sverige gravt missgynnat av en sådan jurysasmmansättning. Helt orimligt!
Lars Fredriksson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...
Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga. En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"