Visst kan det vara svårt att lära sig ett annat språk än modersmålet men Språkförsvarets kampanj mot engelska finner jag tveksam, i vissa fall till och med farlig.

Att ha ett språk som är användbart inom olika områden runt om i världen är mycket värdefullt. Nu råkar någon form av engelska ha fått den funktionen. Inte bara inom universitetsvärlden utan av flera olika anledningar sker mycket av kommunikationen på engelska.

Skriverierna om, att det skulle medföra svårigheter att följa med i undervisningen på universitetet om inte undervisningsspråket är svenska, är i förlängningen ett hot mot språk som dalskan. För ett par decennier sedan framförde en lärare i Mora sådana tankar vilket innebar att föräldrar, som normalt talade dalska med alla som också talade dalska, upphörde att lära sina barn detta fantastiska språk med mycket gamla anor. Språket är tyvärr på väg att dö ut trots att man i Älvdalen har gjort mycket för att bevara dalskan men i Mora och Orsa är det få yngre som nu talar dalska.

Att de, som nu studerar på universitet och har haft engelska på schemat i skolan åtminstone tio år, inte skulle klara sina studier om undervisningsspråket i något ämne skulle vara engelska, kan jag inte förstå. Om viljan finns är det inte svårt att lära sig den engelska som behövs för att klara ett specifikt ämne på universitetet. Rimligen ska man utan problem klara att studera något år i ett annat land eller vara på utlandstjänstgöring så länge undervisningen och språket på arbetsplatsen är engelska. Jag vet för jag har gjort det. Det är bara en fråga om lite träning och vilja. Under min skolgång, arbetsliv och det mesta i min vardag har jag aldrig i hela mitt liv kunnat använda mitt första språk, ett språk som ger mig en identitet, som innebär en värme i själen mer än vad svenska någonsin gjort eller gör.

I Sverige finns idag många som kommit till Sverige med ett annat språk i bagaget än svenska. Hur ska dessa barn kunna klara sin skolgång om studenter på universitetsnivå som lärt sig engelska i skolan närmare tio inte kan klara att ha engelska som undervisningsspråk i enstaka ämnen? Observera att jag inte talar om att ha annat än svenska som undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet.

Men i vardagen i Sverige ska ingen behöva möta vare pikar, hubbar, sejl, tåksjåvvar eller andra anglicismer. En sak som jag har noterat är att SR:s och SVT:s utlandskorrespondenter i princip aldrig gör sig skyldiga till någon svengelska. De talar en god svenska även efter många år i utlandet.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

21 mars 2024 20:15

Jag har sagt det många gånger, men ingen bryr sig så jag säger det igen.
Vi har alla ett modersmål, som för alla är det viktigaste språket,
var i världen vi än bor.
Om man sedan lär ett brodersmål, som har tre fördelar:
1) enkelt och utan komplicerade grammatiska regler.
2) ett brodersmål som underlättar inlärningen av nästa språk, men även stärker modersmålet.
3) Inte är baserat på imperialism och vem som vann senaste krig.

Då är möjligheten att vandra över hela världen, bosätta sig var som helst och tas emot av ursprungsbefolkningen på bästa sätt.
Sedan kan du bli polyglott om du så önskar, men tills dess räcker två språk för oss alla - modersmålet och brodersmålet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...