Att den nya förbundskaptenen i fotboll, Jon Dahl Tomasson fördrar att tala engelska i stället för danska har blivit föremål för debatt, inte bara bland ”vanligt folk” utan även bland så kallade kulturpersoner, till exempel Jesper Högström i DN (ej bakom betalvägg).

Även Sveriges Radio uppmärksammade saken i ett inslag i den gångna söndagens Gomorgon världen, finns att lyssna på här. Där intervjuas Högström, och även den förra danska radiokorresponenten Hanne Fokdal Barnekow, som konstaterar att den ömsesidiga nordiska språkförståelsen blivit allt sämre, något hon tycker är jättetråkigt, för något grundläggande går förlorat, våra band till historien och våra språkliga rötter. Hon uppmanar Tomasson att lära sig att prata svenska, och spelarna att lära sig förstå vad han säger. Hon menar nämligen att språkförståelse mellan skandinaver är något mentalt, man beslutar att man vill och kan förstå språket – då förstår man mycket mera än att från början säga: Jag förstår ingenting.
Jag tror hon har en viktig poäng där.

Tomasson har tydligen varit tränare för Malmö FF förut, och då pratade han danska. Man får höra ett klipp där han pratar engelska med stark dansk brytning, och ett från tiden i Malmö där han pratar danska, och reportern undrar vilket som är lättast att förstå, och tycker att Tomasson har något mer otvunget och äkta i rösten när han talar danska.

Själv reagerade jag på något man hör Tomassen säga i början: ”My task is to create an international identity...”. Är det någonstans man inte ska ha en internationell identitet så är det väl i ett landslag?

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)