För första gången i historien dominerar ett enda språk den globala vetenskapliga kommunikationen. Men den faktiska produktionen av kunskap fortsätter att vara ett flerspråkigt företag.

Användningen av engelska som norm innebär utmaningar för forskare från regioner där engelska inte talas i någon större utsträckning. De måste bestämma sig för om de ska publicera på engelska för att få global synlighet, eller publicera på sitt modersmål för att göra sitt arbete tillgängligt för lokala samhällen. Och när de arbetar på engelska får de ägna mer tid och kraft åt att skriva och revidera artiklar än sina engelskspråkiga kollegor.

Som grindvakter för vetenskaplig kunskap spelar akademiska förlag en nyckelroll när det gäller att hjälpa eller hindra deltagandet av ett flerspråkigt vetenskapligt samhälle. Så hur sköter de sig?

Vi granskade policyerna för 736 tidskrifter inom biovetenskap och upptäckte att de allra flesta endast gör minimala ansträngningar för att övervinna språkbarriärer inom akademisk publicering. Vår forskning har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Ett brett spektrum av inkluderande policyer

Språkligt inkluderande policyer finns i många former och kan implementeras i varje steg av den redaktionella processen. De kan syfta till att göra publiceringen mer flerspråkig. Alternativt - om man håller sig till engelska - kan de syfta till att minska bördan för personer som inte har engelska som modersmål.

Att tillåta att artiklar publiceras på mer än ett språk samtidigt skulle lösa det dilemma som många forskare som inte har engelska som modersmål står inför när det gäller att kommunicera lokalt eller globalt. Endast 7 % av de tidskrifter vi undersökte tillät dock denna möjlighet. (Ytterligare 11 % tillåter flerspråkiga versioner av enbart ett abstract).

En annan möjlighet skulle vara att implementera maskinöversättningsverktyg för att göra versioner av en artikel tillgängliga på flera språk på en tidskrifts webbplats. Det har nyligen gjorts framsteg på detta område, men endast 11 % av de tidskrifter vi undersökte har omsatt detta i praktiken.

Tidskrifter kan också visa att de värdesätter bidrag från författare med olika språklig bakgrund genom att uttryckligen förklara att de inte kommer att avvisa manuskript enbart på grund av den upplevda kvaliteten på engelskan. Förvånansvärt nog fann vi bara två tidskrifter som angav detta.

Att tillhandahålla riktlinjer för författare på flera språk skulle på samma sätt ytterligare uppmuntra ansökningar från författare med olika bakgrund. Medan 11 % av de tidskrifter vi undersökte översätter specifika delar av sina riktlinjer till andra språk, erbjuder endast 8 % hela sina riktlinjer på mer än ett språk.

För att säkerställa att publicerad forskning drar nytta av vetenskapliga bidrag från forskare från hela världen bör tidskrifterna uttryckligen tillåta eller uppmuntra att icke-engelskspråkig litteratur citeras. Endast en tiondel av tidskrifterna nämner detta i sina riktlinjer för författare.

Tidskrifterna kan också vidta åtgärder för att säkerställa att arbeten som lämnas in av personer som inte har engelska som modersmål bedöms rättvist. En sådan åtgärd är att tillhandahålla engelskspråkiga redigeringstjänster.

Mer än hälften av de tidskrifter vi undersökte hänvisar författarna till någon form av redigeringstjänst, men endast 1 % erbjuder tjänsten kostnadsfritt till författarna. Kostnaden för redigering kan innebära en betydande ekonomisk börda för forskare i låginkomstländer.

En annan åtgärd är att utbilda granskare och redaktörer om språkbarriärer och instruera dem att bedöma manuskripten enbart utifrån deras forskningsegenskaper. Detta är något som endast 4-6 % av tidskrifterna genomför.

Drivkrafter för inkludering

Vi har också identifierat två viktiga faktorer som påverkar en tidskrifts antagande av en språkligt inkluderande policy.

Den första är genomslagsfaktorn, ett mått som ofta används för att mäta en tidskrifts prestige. Vi fann att tidskrifter med högre impaktfaktor tenderar att anta mindre inkluderande policyer, möjligen för att de främst riktar sig till författare och läsare som behärskar engelska.

Den andra påverkan är ägande av ett vetenskapligt sällskap. Tidskrifter som ägs av vetenskapliga sällskap tenderade att anta mer inkluderande policyer. De har också tagit ledningen i rörelsen för att publicera flerspråkigt innehåll.

Henry Arenas-Castro

(Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation 21/3 2024)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Framförallt "stärker de" det svenska språkets ställning, vilket redan utan deras "hjälp" befinner sig i fritt fall.

"Tack" alla framsynta svenska politiker som möjliggör IES språkförstörelse och samtida (för närvarande lagliga ska sägas) skattestöld. NI borde ta er en allvarlig funderare på varför i princip INGA andra länder tillåter fullt skattefinansierade språk- och kulturbytesskolor, vilka tillåts att verka i rent kolonial anda i Sverige idag (tack vare er!).

Ni talar om valfrihet! Vi har dock en SPRÅKLAG sedan 2009 att förhålla oss till - Fullt demokratiskt beslutad och klubbad av våra fokvalda vid denna tidpunkt. Denna LAG anger att svenska är landets officiella huvudspråk. Engelska har å sin sida ingen som helst officiell ställning, inte ens som ett minorietsspråk.

Det i sin tur innebär att det inte "är familjers val" att välja bort det svenska språket. Än mindre för skattepengar! Det är statens uppgift att omsätta lagen i praktik och prioritera samt slå vakt om svenskan, denna priortering börjar i skolan.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Barbara säger att hon vill väl, 

kommunerna säljer sin språkliga själ.

"Hasse" han tjatar om kommunist,

det finner många mer än trist.

Skolpengen flyr likväl.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ted Gärdestad - För kärlekens skull 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kärlek

Vi är alldeles i början 

av varandra, alldeles i början,

där ännu inga andra krav

finns än kroppens. Det är

den första hungern, den som

aldrig kommer tillbaka.

Vi står upp i båten,

panna mot panna, våra jackor

hakar fast i varandra

och över oss darrar 

aftonstjärnan, blank och het.

På hemvägen lyser månen,

fiskknippen glänser, säden

doftar, hetsad av dagens sol.

Vi är i början av varandra,

alldeles i början.

Ingela Strandberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson påpekar på Twitter:

Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom en grupp beskrivs och räknas upp i löpande text, är det naturligt att rangordna med det mest näraliggande och högsta status först och det minst betydande sist, nog ofta utan djupare avsikt. 

Ett aktuellt exempel från början av april är den fasansfulla attacken i Gaza på en matkonvoj från hjälporganisationen ”World Central Kitchen”, där sju civila hjälparbetare dödades. De sju omkomna var från Australien, Canada/USA, Storbritannien (3 pers.), Polen och en palestinier. Att notera: fem från engelskspråkigt land, en polack och en arab. 

Jag gjorde en enkel granskning i sex tidningar från tredje land för att få ett mönster kring i vilken nationalitetsordning, som de omkomna presenterades på nyhetsplats. Tidningarna var Svenska dagbladet (SE), Die Welt (DE), Liberation (FR), l’Humanité (FR), Der Standard (AT), Irish Daily Mirror (IE).

Ordningen för omnämnande i de olika tidningarna blev:

- för palestiniern (arabiska): nr 7, 6, 4, ej omnämnd, ej omnämnd, 7

- för polacken (polska): nr 3, 2, 2, 2, 6, 5

- för engelskspråkig nationalitet: alla övriga platser

Slutsats: Palestiniern, som var fordonsförare i konvojen (en synnerligen viktig uppgift med lokalkännedom i en krigszon) hamnade med stor och trist marginal på sista plats och blev klart mest marginaliserad av ett litet utsnitt inom europeisk press.

Eftertanke: Språket avslöjar större fördomsfullhet både bland journalister och läsare än vi vill medge. Engelskt folk är helt enkelt finare än de andra!

Till och med inför döden är vi ännu alla olika!

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:

Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmström, forskare vid KTH/Stockholm och Chalmers/Göteborg, genomförde hösten 2023 en studie bland 2 000 teknikstudenter. Studenterna deltog i en introduktionskurs i programmering och delades slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. De studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade signifikant sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning än studenter som läste exakt samma kurs på svenska. Studien bekräftade handgripligen tesen att man lär sig bäst på sitt modersmål.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)