Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 sept 08:00

Jag såg ett inslag på Aktuellt om arbetsplatsolyckor i Italien. Det har tydligen blivit en större fråga i Italien än här i Sverige. Här i Sverige har vi de senaste åren också haft ovanligt många arbetsskador och arbetsplatsolyckor. Det har tydligen bara blivit statistik. Men som vanligt när jag hör och läser reportage om Italien i medierna, så påpekas det alltidatt Italien har stora skulder och budgetunderskott.


Italienkorrespondenten Jennifer Wegerup var inget undantag. Hon var inte sen att påpeka dessa underskott i sin nyhetsrapportering. Tydligen hänger dessa skulder och underskott ihop med arbetsplatsolyckorna i landet??? Det känns lite som "skadeglädje". EU- landet Italien har ständigt stora underskott. Däremot har EU-landet Sverige god och sund ekonomi. Eller som det brukar heta "en budget i balans". Hurra, Hurra, vad vi är duktiga!


Italien kan i så fall peka på att EU-landet Sverige ännu inte har euron (valutan) utan vi kör fortfarande med gamla svenska kronor/SEK. Positivt för svensk export, men är det EU-solidariskt? Eller skulle kanske italienska medier kunna skriva om de ständiga signalfelen inom svensk järnväg?Nej, nu är jag riktigt trött på alla dessa ständiga italienska skulder och budgetunderskott i svenska medier. Det har vi lärt oss för länge sedan.


Varför kan inte SVT istället importera och visa fler italienska program och filmer på TV? Dessutom skulle det kanske kunna påverka Italiens skulder/budgetunderskott positivt?  Och inte minst lite omväxling från alla amerikanska/brittiska program på svensk TV. 


C-G Pernbring   

 

(Insändaren publicerades i Skånska Dagbladet den 16/8 2021 och i en något förkortad version på Fria ord/Göteborgs-Posten den 6/9 2021)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 sept 21:41

I fredags, efter det att jag hade besökt Akademibokhandeln i Skrapan på Södermalm i Stockholm och var på väg ut, fick jag se några oemotståndliga ärggröna ljusstakar i ett skyltfönster. Jag gick därför in i affären och valde ut två av dessa vackra ljusstakar. 


När jag skulle betala fick jag till min stora sorg se att butikens namn var ”Things”. Jag frågade kvinnan i kassan varför butiksnamnet var ”Things” som är ett engelskt namn. Var det en internationell affärskedja? Hennes svar var nekande. Det var hennes affär, och den fanns bara i Skrapan. Tidigare hade den legat på Drottninggatan där många turister som inte kan svenska passerar. ”Saker” hade de inte begripit. Jag föreslog att hon kunde ändra namnet till ”Ting” som är lättare för turister att förstå än ”Saker”. Hon lovade att tänka på saken. 

 


Tyvärr fick jag nu när jag skriver detta se att butiksnamnet på nätet är ännu värre. Det består nämligen av två engelska ord: ”Different Things”. Det är bara att hoppas att ”Different Things” i framtiden kommer att heta ”Ting”. Den som lever får se.


Christina Johansson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 sept 15:39

”Forskningens internationalisering är något viktigt. Det tycker både politiken och universitetsvärlden. Om svensk vetenskap ska hävda sig, måste forskarna publicera sina rön i internationella tidskrifter, Uppsala och Lund ska ha gott rykte i världen, och attrahera duktiga forskare från andra länder. Och för att all denna spetskompetens ska kunna kommunicera inbördes så skriver man på engelska. Före andra världskriget skrev man på tyska, och på Linnés tid gällde latin.


 Att fysiker och medicinare skriver på engelska och försöker publicera sig i Nature och The Lancet har pågått länge. Det ger prestige och fler ’citeringar’ i andra tidskrifter. Flest citeringar vinner. Skriver man på ett litet språk som svenska får man färre citeringar. De senaste åren har det skett en revolution inom humaniora och samhällsvetenskap. I jakten på citeringar och forskningsanslag skrivs allt fler avhandlingar inom humaniora också på engelska. Och fler humanister portionerar ut sin forskning kapitelvis i stället för att samla sig till en lång, sammanhängande, bok. Och allt detta börjar bli ett problem.”


Läs vidare här!

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 sept 14:22

I dagens DN skriver Sven-Eric Liedman i en artikel, som handlar om vinstdrivande friskolekoncerner, bland annat:


”Ett annat sätt att minska kostnaderna är märkligt nog att ha undervisningen på engelska. Internationella engelska skolan (IES) visade vägen, och nu följer en hel klase av skolor efter. Det är en bisarr ordning. Svenska Akademien med sitt ansvar för svenska språket borde inskrida med kraft.


IES är för övrigt ett kapitel för sig. Skolan är ett eftertraktat, garanterat vinstgivande objekt på kapitalmarknaden och har bytt ägare många gånger. Nu söker Skolinspektionen få reda på den aktuella ägaren – men hittills utan framgång.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 5 sept 19:15

Över detta veckoslut avgörs den traditionella friidrottstävlingen ”Finnkampen” mellan Finland och Sverige. I svensktalande Finland kallas tävlingen för ”Sverigekampen”. De svenska idrottsmännen och -kvinnorna bär blågula dräkter med ordet ”SWEDEN” i stora bokstäver på bröstet. På de finska dräkterna kan man se ordet ”SUOMI”. Det är urbota dumt att Sverige i en helnordisk tävling medverkar under namnet ”SWEDEN”.  Vad är det för fel på ”SVERIGE”? Vad är det för osvensk anglofån som bestämmer hur svenska landslagsdräkterna ska se ut?


Lars N


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 5 sept 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


MOVITS! - Äppelknyckarjazz 


Söndagens svenskspråkiga dikt


Äppelskörd


Kommen, flickor, höstvindsröda! 

Jag vill ge er äppelföda

mot en ringa vedergällning; 

kommen i den milda kvällning. 

Alla trädens mjuka grenar

hänga tungt som fulla spenar, 

vilja all sin sötma regna

för att snälla flickor fägna.


Redan står jag högt på stegen, 

böjer kvistar, svänger svegen, 

medan sängarna inunder 

prunka som ett rosenunder. 

Och det myllrar under träden 

ljusa kjolar, band och kläden; 

alla nejdens blomster löpa

hit att mina frukter köpa.


Och jag skakar och jag knackar. 

Runda axlar, linhårsnackar, 

bröst som springa fram för käcka 

få sig då och då en smäcka. 

Marken rullar under foten,

snåla händer jaga kloten,

treva efter rosenhäger 

i de grå resedaläger.


Alla vindar bliva ljumma,

alla gångar bliva skumma,

svarta läderlappar susa

fjärilslikt kring allt det ljusa,

och jag drömmer jag är vorden 

störste trädgårdsman på jorden: 

mitt är äpplet högst i toppen, 

markens kvinnoblom och knoppen.


Blommor på de mörka planer, 

klara, varma astrakaner,

lysen alla vackra nätter

här bland gylling och renätter! 

Gärna vill för er jag vaka,

alla rika grenar skaka,

klättra som en katt mot himla, 

var jag ser en praktboll skimla.


Sägen om det är för mycket, 

om jag tar en kyss för stycket. 

Mina äpplen äro rara, 

kyssarna en billig vara.

Jag är ingen orm och Judas: 

inga syndaäpplen bjudas, 

inga falska läppar räckas

att med ömma hjärtan gäckas.


Jag vill brygga äppelviner, 

fylla stora karaffiner,

hälla upp och låta söta

flickor sockerskorpor blöta. 

Hela vintern, långa kvällen 

ska vi sitta framför hällen, 

läppja vin och äpplen steka, 

handelsman och kunder leka.


Erik Axel Karlfeldt

 

(Denna nätdagbok är knutet till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 4 sept 20:10

Den vackra franska filmen L’ete de 1987 går på svenska biografer under titeln ”Summer 1987”. Säljer Sommar 1987 mindre? Den engelska titeln är flashigare, mer i tiden, mer lockande? 


Beklämmande att fransk film måste säljas på engelska! 


 Kjell Rindar

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 2 sept 21:52

Nu kommer den:

Boken om Sofia från Älvdalen

Superhjälte med prinsesskrona


Sofia är en liten flicka som älskar att klä ut sig i prinsessklänning.


Med en prinsesskrona på huvudet blir hon Sofia, Superkullą frą̊ Övdalim (Sofia, superflickan från Älvdalen)

Kronan - och en porfyrsten som förvandlas till hennes livskamrat Sten då hon gnuggar den- ger henne mod och styrka att hjälpa människor, både hemma i Älvdalen och i varmare länder där många barn har det besvärligt. Och när hon hjälpt någon sträcker hon armen i luften och ropar högt: Ig ir Sofia, Superkullą frą̊ Övdalim!

 

 

 Boken är skriven av den tidigare lokaljournalisten på Mora Tidning Björn Rehnström. Den är skriven på älvdalska, det säregna och hotade språket i Älvdalen, Norra Dalarna. Den är en liten del av det stora projektet Wilum og Bellum, som finansieras av svenska staten genom den statliga myndigheten Arvsfonden för att rädda och revitalisera det mycket säregna och hotade älvdalska språket.


Boksläpp lördag 4.9 2021

Kl 11.00 in Tingshusparken, Älvdalen

Ytterligare info:

 

Projekt Wilum og Bellum, ungdomssamordnare Emil Eriksson tel 073-826 37 74,

Projektledare Ing-Marie Bergman tel 070 - 670 54 17

Författaren Björn Rehnström tel 070 - 688 68 44

Boken kan beställas på ulumdalska.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se