Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 jan 08:00

"'Alle har rett til å bruke svensk eller dansk i kontakt med offentlege organ', heter det i den nye norske språkloven. Foreningen Norden er godt fornøyd med loven, som trådte i kraft 1. januar i år.”


Den svenska språklagen, som antogs 2009, nämner inte den mellannordiska språkförståelsen. Språkförsvarets utkast till språklag från 2006 nämner däremot den mellannordiska språkförståelsen på två ställen, i paragraferna 7§7 och 8§3.


Läs vidare i Föreningen Nordens meddelande här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 7 jan 14:12

Mikael Parkvall behandlar frågan i artikeln ”Det delar svenskan med mongolspråk” (just nu bakom betalmur) i Svenska Dagbladet den 4 januari:


”Det är (av en mängd skäl som skulle ta för mycket utrymme i anspråk att gå in på här) svårt att veta exakt, men både jag och de flesta av mina kollegor tror nog det, även om det inte är svårt att hitta flera generationer gamla brott mot principen. (För den med tillräckligt starkt hjärta som vill ta del av ett ungdomligare språkbruk kan rekommenderas P3:s topplisteprogram ’Digilistan’ där det är vanligt att ’Hon har nyligen gett ut hennes senaste album’).


Orsaken då? Ja, den här åtskillnaden (’reflexiv possessiv’ om man vill ha en benämning på sin-formen) som skandinaviska språk traditionellt gör förekommer nog i en minoritet av världens språk, även om den inte är helt ovanlig i Nordamerika och Asien. Liknande fenomen kan hittas i bland andra mongolspråk och slaviska språk (och esperanto!), och har en gång varit allmängermansk.


Dessa kommer dock en modern svensk inte i kontakt med dagligdags. Visserligen har runt en femtedel av oss numera ett annat modersmål än svenska, men för de resterande 80 procenten existerar i princip bara ett annat språk. Och som bekant har inte engelska någon särskild reflexiv possessiv.


Det är med andra ord inte alldeles långsökt att söka orsaken i engelskt inflytande. Samtidigt bör man aldrig glömma att förändringar inte måste bero på kontakt – språk är fullt kapabla att förändra sig för egen maskin, och om nu svenskans eventuella förlust av reflexiva possessiva pronomen diskuteras i framtiden torde det vara i princip omöjligt att med säkerhet avgöra vad det hela berodde på.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 jan 15:00

 


, Nordman!


Nåväl, det är svenska i alla fall.


Humor

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 jan 11:41

Hej Ulf,


Tack för ditt mail. Vi är ett relativt litet företag som verkar för att leverera fantastisk whisky men också generera vinst.


Dessutom vill vi att våra kartonger/förpackningar ska vara snygga.Därför måste vi ibland göra vissa val och i det här fallet har vi valt att ha engelsk text på våra kartonger. Tråkigt om du uppfattar det som ”arrogans” och annat men så är alltså inte fallet. 


Du kan hitta all info på svenska på vår hemsida (https://highcoastwhisky.se/produkter/). Hoppas du hittar bra whisky att njuta av som har svensk text på kartongerna om det är det viktigaste för dig. 


Gott nytt år! 

Med vänliga hälsningar/Best regards


HENRIK PERSSON

CEO


HIGH COAST WHISKY

Sörviken 140, SE-872 96 Bjärtrå, Sweden 

Phone: +46 (0)70 552 02 72 

Web: highcoastwhisky.se
Instagram: @highcoastwhisky

Visiting address Stockholm Office: 

Östgötagatan 23A, SE-116 25 Stockholm


Skickat: Saturday, January 1, 2022 4:14:57 PM
Till: Bo Eng <bo.eng@highcoastwhisky.se>
Ämne: Kartonger bara på engelska


Jag må ha skrivit om detta förut. Men jag vill ändå återigen påtala er totala arrogans mot vårt eget svenska språk. På kartongerna är det bara text på engelska. Jag har bott i Sollefteå och H-sand, har besökt ert destilleri och skullegärna vilja köpa er whisky. Men det gör jag inte, så länge ni inte orkar ha kartongtext (även) på svenska.


Det måste gå att ha två uppsättningar (en för Sverige o Norge). Annars finns det plats på kartongerna för att ha både på svenska o engelska. Det gör inget om man också i andra länder ser även den svenska texten.  Jag har sett franska viner på Systembolaget som har sina etiketter på både franska och engelska. Jag har även sett tyska ölsorter med svenskspråkiga etiketter. Rålunds viner har på både svenska o engelska. T. ex den svenska whiskyn Agitator har text på svenska. Varför pissa på vårt svenska språk?


Ulf Parde

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 5 jan 16:03

Den 22 december skrev Sara Lövestam i sin språklucka i Svenska Dagbladet:


”Själv använder jag ibland ordet båtnad i hopp om att det ska ta ny fart. Varje gång jag är på vippen att utbrista ’win win’, säger jag i stället ’till allas båtnad!’, och möts av oförstående blickar. Kanske kan det båta, om vi alla gör en gemensam ansträngning för att sprida ordet.”


Själv använder jag också av och till ”till allas båtnad”. Dock har Språkförsvaret i sin sektion ”Säg hellre!” lanserat ett annat ersättningsord till ”win-win”  på förslag, om jag inte missminner mig, från Henrik Nilsson, terminolog från f.d TNC, nämligen ömsevinst. Det är genomskinligt och lätt att säga.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fler språkbytesskolor till redan språkbytesskoletäta Sollentuna!


Såväl socialdemokrater som moderater är kritiska. Paralleller kan dras till när betygsfifflarna nr 1, Internationella engelska skolan, ville etablera sig i Södertälje för några år sedan.


Kommunen sade nej men Skolinspektionen körde över densamma. Hur våra politiker kan godta ett system som inte ger kommunen den yttersta rätten att bestämma över vilka skolor som ska få bedriva verksamhet i kommunen är fullständigt horribelt - hål i huvudet, rakt av!


Medlem 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 jan 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Örjan Hjort - Stormen


Söndagens svenskspråkiga dikt


På Värnamo marknad


Vid Värnamo på marknaden
En aftonstund det var,
Då Per och Kersti bytte ring
Som troget fästepar;
Se’n skildes de att taga tjenst,
Envar med mod och hopp.
”Om sex år ses vi här igen” –
Så hade de gjort opp.


Och Per han kom till kyrkherrgårn.
Fastän hans tjänst var sträng,
Så slapp han att gå ut som knekt –
Man tar ej prästens dräng;
Och Kersti hos befallningsmans
Fick sköta plog och harv,
Som blivit kvinnfolksgöra nu
I Carols tidevarv.


I sina träskor gingo de
Den tunga mödans stråt
Och rörde aldrig av sin lön
En enda kronans plåt.
”Om sex år”, så det hette jemt,
”Då blir det annat slag,
Då ha vi sparat samman nog
Att bygga hjonelag.”


Och tiden skred med snäckans fjät
Evinnerligen lång,
På många månader ibland
De tu knappt mötts en gång.
För dans och lek var ingen böjd
I dessa sorgens år,
Men efter väntans mulna tid
Vart sjätte gången vår.


Av ljuvlig oro brunno då
Båd’ ungersven och mö,
Från alla hagar kom en doft,
Det glittrade på sjö.
Utav ett vårregn tvagen nyss
Den späda grönskan log,
Och göken gol för fästefolk
Långt hän i dunkel skog.


Den arma svenska jorden nu
Sig gjorde riktigt grann
Och sken som utur tårar upp
Till lust för fattigman
Och strödde glada färgers prål
Längs varje dikes-vall,
Liksom i vintras aldrig smällt
Ett skott vid Fredrikshall.


Vid Värnamo på marknaden
De möte stämt, de två,
Bland magra stutar var ej svårt
Varann att hitta på;
Med rörelse och köpenskap
Det jämmerligt gått ned,
Fastän det sports att herrarna
Snart skulle göra fred.


Men prästgårds-”Per han hade mynt
Och var så morsk och käck,
Och slantar hade Kersti ock
Uti sin kjortelsäck.
Med ögon strålande av fröjd
De satt sig i en vrå
Och klingade med pengarna
Och viskade som så:


”Nu vännen lilla” – sade Per –
”Är jag min egen karl
Och kan ta upp ur ödesmål
Det torpet efter far.
Med nitti daler fick jag ut
Min lön i kyrkherrgårn –”
”Och jag har sexti”, Kersti sad’,
”Då står man sig i Småln.


”Men hör du Per” – från Kerstis drag
Här leendet försvann –
”Den sortens pengar, som vi fått,
Jag aldrig lika kan.
De kallas nödmynt, säger folk,
Och det är visst och sant
Det kostat nöd att skrapa hop
Den styvern slant för slant.


”Men det är bara koppar, Per –
Med Görtzens gudar på
Och namn, som ingen kristen själ
Kan lära sig förstå.
Jag vore nöjd, om pengarna
Blott bure kungens bild –
Tänk Per, om smulan, som vi ha,
Rakt skulle gå förspild!”


”En stolla är du, Kersti lill’!
Mig klockarn bättre lärt:
Det är den höga kronans mynt
Och guld och silver värt;
Och denne krigsman, som du ser,
Med lejonet bredvid,
Så flink och färdig, är kung Carl
Just som han drog i strid.


”Nog är det rätta pengar du,
Det har ej någon nöd!
Ej kronan tar med svek och list
Från fattigman hans bröd.
Kom nu, så gå vi gladeligt
Att köpa till vårt bo
Båd’ slev och gryta, tösen min,
Och först och sist en ko.”


I marknadsbråket vandrade
De tu med muntert mod
Och tittade och prutade
På allt från bod till bod.
Då skar igenom folkets sorl
En röst av välkänt ljud …
Hos Per och Kersti klack det till –
Här kommo onda bud.


I rock av blanka knappar prydd,
Med ämbets-näsa röd
Och stämma barsk, klev länsman fram
Och allmän tystnad bjöd.
Han öppnade ett tryckt plakat,
Och hastigt runt omkring
Slöt sig med häpna anletsdrag
En stum åhörar-ring.


Det var med alldenstund, ithy
Och mer av samma sort
Ett kungligt brev, där meningen
Så kunde fattas kort
Att kopparbiten, som i går
För daler gått och gält,
Numera gällde ingenting –
Och så var det beställt.


Så gruvlig dom i förstone
Ej Kersti fullt förstod:
”I nåder slöts ju skrivelsen,
Och drottningen är god!”
Men Per, som stod där blek, begrep
Omsider denna nåd:
”Ack nej du Kersti, stackars tös,
Här finns ej någon råd.” –


V id Värnamo på marknaden
Det var en aftonstund,
Där vandrade ett fästepar
Med sorg i hjärtegrund.
Med bittert löje Per såg fly
Sin fagra lyckodröm,
Och bakom randig förklädssnibb
Flöt Kerstis tåreström.


De satte sig bland blommorna
På daggig åker-ren,
Bak fjärran skogar dunkelblå
Sjönk kvällens rosensken.
Emellan tallar steg en rök
Ifrån ett litet hem –
Ack, hoppet om en egen härd
Var slocknat ut för dem!


Det suckade så tungt i norr –
Det var en sorgegök,
Och djupare i förklä’ts famn
Då Kerstis huvud dök.
Så månget bröst i Sveriges land
Hans dubbelsuck förstod:
Den ena tonen sade sorg,
Den andra tålamod.


Den starke Per han lindade
Om hennes liv sin arm,
Och veka ord sig bröto fram
Ur svallet av hans harm.
Så mild som månen över sjön,
Kom trösten till hans brud:
”Och finns för oss ej lag och rätt,
Så finns dock Herren Gud!


”Vi ha ju hälsan, hurtigt mod
Och raska armar tu
Och börja bara om igen,
Det är ej värre, du.
Vi ta oss tjenst, så får det bli,
Tills glatt en annan vår
Vi sätta bo och köpa kon,
Som ej vart köpt i år.”


Han talte många andra ord
Av kraft och bergfast hopp,
Och Kersti mellan tårarna
Såg ur sitt förklä’ opp
Och frågade med ögat ljust
Av kärlek och av tro:
”Så råkas vi om sex år då
På nytt vid Värnamo?”


Carl Snoilsky

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 1 jan 13:19

"Varje vecka publiceras det ett quiz på DN som görs av Språktidningen – här är de 30 ord som varit svårast under 2021 – testa dig själv och se hur många rätt du får."


Ordkunskapstestet genomförs här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se