Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 12 juni 17:22

 

Som jag har skrivit förut har jag blivit miljöskadad av all engelska som översköljer oss. Företaget Mathem, som levererar mat hem till dörren, tolkade jag först som en förkortning av det engelska ”mathematic”. När jag sedan insåg att det var en svensk sammansättning bestående av ”mat” och ”hem” blev jag glad. Ännu gladare blev jag när jag studerade matleveransbilen som hade idel svensk text överallt - bortsett från ”online” som gott kunde ha hetat ”på nätet”.


Christina Johansson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 12 juni 08:00

Tidningen näringsliv intervjuade Jesper Wigardt från Northvolt den 5 maj, varifrån vi citerar:


”Eftersom det i nuläget inte finns någon storskalig batteriproduktion i Europa måste företaget söka globalt för att rekrytera de bästa. De största och svåraste grupperna att hitta är ingenjörer och operatörer.

– Tyvärr finns inte den kompetensen i någon större skala i Sverige. Hälften av de vi behöver rekrytera tror vi finns utanför regionen, inklusive i andra länder.

Det är också ett av skälen till att Northvolt har varit drivande i Engelska skolans etablering nära fabriken.

– En engelskspråkig skola för de som flyttar hit från andra länder är helt avgörande för att lyckas attrahera kompetens. Vi måste ha ett fungerande näringsliv och ekosystem för övrigt i Skellefteå.”


Northvolt driver naturligtvis frågan om etablering av Internationella Engelska Skolan i Skellefteå utifrån rent egenintresse. Vissa frågor inställer sig: Ska de ingenjörer och operatörer (och deras barn) som Northvolt försöker rekrytera bara komma till Skellefteå för att sedan vända hem igen? Kommer Northvolt att rekrytera enbart arbetskraft, som har engelska som modersmål? Om det är meningen att den utrikes rekryterade arbetskraften och deras barn ska stanna vid Northvolt i Skellefteå, så vinner väl alla på att dessa barn lär sig svenska? När det gäller alla andra invandrare förväntas de lära sig svenska, ja, de flesta riksdagspartier kräver idag att invandrare ska uppvisa vissa svenskkunskaper innan svenskt medborgarskap ska kunna erhållas.


Varför denna gräddfil? Men det är förmodligen skillnad på folk och fä.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 11 juni 08:00

Skolvärlden publicerar i sitt senaste nummer en genomgång av hur mycket lärarna tjänar. Det visar sig naturligtvis att lärarna på friskolor tjänar mindre än sina kollegor i de kommunala skolorna. Internationella Engelska Skolan (IES) sticker ut mest.


En förstelärare på IES i Stockholms län tjänade 42 810 kr i månaden vt 2020, medan en förstelärare i den kommunala skolan tjänade 47 265 kr, en skillnad på 4 455 kr.


Lönesättningen på IES hänger naturligtvis ihop med målsättningen att generera största möjliga vinst och kunna expandera verksamheten, t.o.m utomlands – se detta konstaterande i samma artikel:


”INTERNATIONELLA ENGELSKA SKOLAN (IES) ägs sedan i fjol av bolaget Peutinger AB, vars största ägare är den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital. Koncernen är en kommersiell och ekonomisk framgång. Sedan starten 1993 har antalet skolor ökat kontinuerligt och uppgår i dag till 37 i Sverige och 7 i Spanien.

”Vår strategi är att fortsätta växa med två till tre skolor per år i Sverige. Vi ser också en möjlighet att växa genom att utöka verksamheten med lägre årskurser”, skriver koncernens VD Anna Sörelius Nordenborg i den senaste årsredovisningen.”


Vinsten i en friskola uppstår genom att kostnaden per elev understiger skolpenningen, d.v.s skattemedel. Ju mer kostnaden hålls nere, desto större blir vinsten.  IES vinst har varit tillräckligt stor så att koncernen har kunnat expandera utomlands i Spanien. Men i Spanien är det fråga om uppköpta privatskolor, som finansieras med elevavgifter – inte med statliga subventioner.


Observatör

 

(Denna nätdagbokbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 10 juni 12:00

Bert Hoflund skriver på Språkförsvarets vänner:


"Nu duger det inte med svenska styckningsdetaljer längre utan det ska vara amerikanska.

Coop erbjuder Flat Iron Steak. Extra dumt eftersom beteckningen även varierar i engelskspråkiga länder. Wikipedia: Flat iron steak (US), butlers' steak (UK), feather blade steak (UK) or oyster blade steak (Australia and New Zealand) is a cut of steak cut with the grain from the chuck, or shoulder of the animal."


 

"Om man använder Wikipedias översättning får man: Luffarstek."

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 10 juni 08:00

 


...men det är i vart fall svenskt!


Uppmärksam 

 

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 9 juni 08:00

Det har visat sig att kommunpolitiker av någon gåtfull anledning är angelägna om att få en stor privat skolkoncern att etablera sig. I Östersund kunde lokalpressen ifjor avslöja hur kommunalråd bak ryggen på den egna förvaltningen förhandlade med den s k Internationella Engelska Skolan (IES) och erbjöd lokaler till låg hyra. Samma lockbete har använts i Härryda där föräldrar nu protesterar mot vad de befarar kommer att leda till försämringar för den kommunala skolan.


I Karlskrona beställde kommunen en konsultrapport angående vilka följder en etablering av IES skulle få. Den konstaterade att det skulle bli kostsamt för skattebetalarna om IES släpptes in. Man måste räkna med nedläggning av kommunala skolor, när elever – och skolpeng – försvinner. Kommunen sitter då kvar med utgifter för personal och lokaler.


Detta är ganska enkel matematik som varje högstadieelev klarar av. Har en privat skolkoncern väl etablerat sig och sugit upp elever och den skolpeng som de genererar, då rasar intäkterna för den kommunala skolan. På samma sätt har man kunnat se att elevernas kunskaper rasar i skolor som nästan uteslutande använder engelska som undervisningsspråk. Det får också till följd att elevernas kunskaper i svenska blir sämre än i kommunala skolor. En negativ spiral dras igång som påverkar all skolverksamhet och leder till färre läroböcker, mindre stöd åt behövande och fler undervisningstimmar för lärarna. Detta i ett läge där nästan var tredje lärare i landet är obehörig.


Vad är det som pågår i Ängelholm bak stadshusets vackra fasad? Vi vet att kommunen har avsatt en tomt för IES i närheten av ishallen. Men hur långt har förhandlingarna gått och vilka ståndpunkter finns bland de politiska partierna? Hur ställer sig huvudkrafterna i den lokala politiken, moderaterna och socialdemokraterna? Det är hög tid att redovisa fakta och släppa in medborgarna i diskussionen!


Bo Alvberger

Medlem i SPRÅKFÖRSVARET


(Insändaren publicerades tidigare i Helsingborgs Dagblad under annan rubrik den 8/6 2021)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 8 juni 15:00

Jag vill härmed presentera: Mopedrenovering.se.


"Janne, Lasse och Owe – från hobby till e-handelssuccé: ”En jäkla resa”" 


Per-Owe Albinsson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 8 juni 12:01

Denna artikel, som publicerades i Läraren 12 oktober 2005, är fortfarande lika aktuell, varför vi återpublicerar den.

 

Den ökade förekomsten av engelskspråkig undervisning gör att tusentals ungdomar saknar ord och begrepp på svenska när de kommer till gymnasiet, skriver läraren Olle Käll. 

 

I höst behandlar riksdagen ett förslag om att förklara svenskan som Sveriges officiella språk. Det är det nämligen inte i Sverige, bara i Finland. Utredningen ”Mål i mun” har fått vänta tre år på att tas upp, de allra flesta remissvaren är positiva. Ändå lär regeringen inte slå fast svenskans speciella ställning i Sverige. Man kan undra varför. Frågan om ett gemensamt språk borde inte vara partiskiljande. 


Det finns de som vill definiera svenskan som ett av många ”etniska särintressen” i landet. Inget kan vara felaktigare. Svenskan är modersmål för de allra flesta och det huvudspråk som ska utgöra grunden för kommunikation i landet. Andra menar att ett officiellt språk enbart blir en symbolisk lag. Kanhända. Men sedan när blev symboler oviktiga i en nationalstat? Vi har ju nyligen fått en nationaldag. 


Hur nödvändigt det blivit med en språkreglering framgår med all önskvärd tydlighet av en lokalnyhet om Engelska skolan i Gävle, en grundskola från årskurs 6 med kommunal skolpeng. Där kan den nyanställda rektorn enligt egen uppgift inte svenska (Arbetarbladet och Gefle Dagblad 12 augusti 2005). Skollagen föreskriver många uppgifter och samhällskontakter för den högsta förvaltningschefen på en svensk skola. Ska omgivningen här anpassa sig genom att alltid tillmötesgå på engelska, när det handlar om myndighetsutövning i Sverige? 


Vilket annat land låter skattemedel finansiera en skola där själva idén är verksamhet på ett språk som håller på att underminera svenskan genom sin attraktionskraft? Om svenskan ska försvaras någonstans är det väl i skolan, vars uppdrag är att utveckla alla att kunna uttrycka sig på ett gemensamt språk. En annan fråga: Ska ämnesmål i skolan tenteras på svenska eller vara språkneutrala, det vill säga kunna bedömas på vilket språk som helst? Det senare svaret är en orimlig lösning, men i så fall kan ju inte engelskan inta någon särställning. 


Resultatet av många olika beslut utan djupare analys har blivit att tusentals svenska ungdomar i skolor med engelska som undervisningsspråk saknar ord och begrepp på svenska när de kommer till gymnasium eller högskola. De får dessutom mindre tid och träning i att uttrycka sig på sitt modersmål. Inte var väl internationaliseringen i utbildningssystemet menad som en avveckling av svenskan? Det finns mycket klokskap som går till spillo när många inte kan uttrycka sig så exakt och nyanserat som på modersmålet. Engelskan är ett utmärkt kontaktspråk. Men man begår ett grundligt misstag om man gör det till arbetsspråk för svenskspråkiga i Sverige. Att unga inte får lära sig sitt modersmål och landets huvudspråk allsidigt och därmed inte kunna prestera sitt bästa måste diskuteras mycket mer. 


Jag efterlyser en genomtänkt linje från Skolverket och Högskoleverket – det finns nämligen ingen i dag! – för hur mycket engelska som ska få användas i offentligt finansierade utbildningar. Det måste finnas konsekvensbeskrivningar för svenska språket vid inrättande av dessa utbildningar. 


Noggranna kriterier hur svenskan ska tillgodoses måste finnas och följas upp, liksom hur berörda elevers ordförråd och färdigheter i svenska i det aktuella ämnet eller kursen påverkas. Skolverket bör vara ytterst restriktivt med att godkänna utökad engelska på grundskolenivå, eftersom det allmänna ordförrådet växer till så kraftigt i yngre år.


Det kan aldrig ligga i det svenska samhällets intresse med en avveckling av svenskan bland många yngre. Etableringen av engelskspråkiga utbildningar på allt fler orter är ett varningstecken och kan inte få fortsätta utan att genomtänkta språkvillkor ställs upp av Skolverket vid ansökan, till hjälp för berörd kommun. 


EU-medlemskap och en globalisering av världsekonomin har medfört att läget för svenskan är helt annorlunda än för tio år sedan. Det är dags att vi börjar förstå att svenskan inte är given ens i Sverige, och att många, inte minst lärare, måste kämpa för den, bland annat. genom att i höst förmå regering och riksdag att lagfästa svenskan i officiella sammanhang. 


Olle Käll 
Lärare i svenska, tyska och engelska i Gävle


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.
 Stockholm Low Line
 Spårpromenaden
 Spårsta
 Järnbaneparken
 Spårparken
 Spårlösabacken
 Vagnparken
 Järnvägsparken
 Söderparken
 Passagen
 Bangårdsparken
 Stickspåret
 Södra spårparken
 Spårlösparken
 Stockholms södra spårpark
 Rälsparken
 Villospåret
 Centerspåret
 Transsödra järnvägsparken
 På spåret

Fråga mig

133 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se