I senaste numret av nyhetsbrevet "Språksamt" får vi veta att

"den kanadensiska tidskriften The Beaver, som har hetat så sedan 1920, måste byta namn. Det berodde inte bara på att nyhetsbreven fastnade i spamfilter, utan också på att yngre kvinnor vägrade köpa en tidskrift med det namnet. (Ifall du inte vet vad problemet är, tänk dig en svensk tidskrift med namnet "Musen".) Nu ska bävern heta Canada's History.

Namnbytet har gett tidskriften mycket publicitet.

Eufemistiska könsord har en tendens att göra sig omöjliga. Det är förklaringen till att amerikaner kallar höns för chickens och tuppar för roosters."

Bävern, av släktet Castor fiber respektive Castor canadensis, är naturligtvis helt oskyldig till att den på engelska också kommit att beteckna en viss kvinnlig kroppsdel. Ordet "beaver", "bäver/bjur" och "Biber" har samma germanska rot och är besläktat med ordet för brun (se även "björn"). Det är alltså äldre än gatan. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Heter det H och B, eller B och Bess, eller kanske H och Bess? Ann-Mari Nilsson är docent i musikvetenskap på universitetet i Uppsala, och en av dem som retar sig på de olika benämningar som florerar och som är en följd av att en del svenska musiker anammat de anglosaxiska benämningarna. Detta diskuteras   i detta inslag i Sveriges Radio.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

I en nyutgiven dokumentärfilm på dvd skildras 1970-talets kamp för dövas rätt till sitt eget språk.

I anslutning till en nyhetsartikel, ”Sturup JO-anmäls för ett osvenskt namn”, i Sydsvenska Dagbladet den 13/1 organiserade nätupplagan också en webbomröstning. Den aktuella ställningen är att 55 procent har röstat för ”flygplats”, 40 procent för ”airport” och 4 procent för ”Annat”. Ingen webbomröstning tycks gå Luftfartverkets väg…

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Högskoleverket  anordnade en konferens den 24/11 2009 på temat ”Undervisning på engelska – hur undviker vi negativa effekter?" Den som vill ta del av konferensinnehållet, videoinspelningar av alla anföranden, PowerPoint-presentationer etc.,  kan nu göra det på konferensens hemsida .

Under rubriken Konferensdokumentation hittar man bl.a följande:

- Bilder från konferensen
- Dokumentation av alla postrar som fanns i utställningen
- Videoinspelningar av alla anföranden, inkl. introduktion och avslutning
- Alla PowerPoint-presentationer
- Korta personliga reflektioner från ett tiotal av deltagarna (inkl. några kommentarer från våra talare)
- Resultatet av den utvärderingsenkät som vi skickade ut efter konferensen
 
Under rubriken Publicerat om undervisning på engelska kan man följa en del av debatten om undervisning på engelska i högskolevärlden. HSV:s konferensansvariga har listat olika artiklar och skrifter som de tror kan vara intressanta.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt denna nätkommentar i Norrbottens-Kuriren den 16/1 kan det heta åtminstone tre saker - men inte airport i varje fall:

"På norsk er den offisielle benevnelse på landingsplasser for fly med faste vinger nå: Oslo lufthavn, Gardermoen eller Trondheim lufthavn, Værnes og man skiller mellom lufthavn, flyplass og flystripe."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

…men det är inte Språkförsvaret, som står för den denna gång utan Björn I. Ohlson. Hans anmälan gäller en rad av Stockholms stads engelskspråkiga beteckningar – nu senast bröllopsevenemanget ”Love 2010”. Björn I. Ohlson anmälan kommenterades igår i The Local  av David Landes.

Som vi sagt tidigare är vi bara glada över att andra än medlemmar i Språkförsvaret försvarar det svenska språket. Frågan om svenskans ställning, särskilt i relation till engelskan, är en kampfråga, där var och en har ett personligt ansvar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag skulle vilja nominera sprakforsvaret.se till månadens tummen ner, då ni helt går emot er egen övertygelse genom att använda uttrycket nätdagbok på er hemsida. Som uppmuntrare av en språkutveckling där vi uppmuntrar uppfinnande av nya och lättförståeliga ord för att beskriva vår omvärld torde Språkförsvaret själva inse värdet av att uppmuntra försvenskningar av engelska ord, till exempel "blog", som på svenska har blivit det mer än allmänt accepterade och idag lättförståeliga uttrycket "blogg". Vad både svensk media och befolkning har gjort är just att inte acceptera en direkt stöld från engelskan, som i så många andra fall, men istället skapa en svensk variant av ordet. Detta borde enligt mig uppmuntras snarare än undermineras genom uppfinnandet av ord som nätdagbok, vilket få svenskar förstår innebörden av utan att behöva fundera över saken både en och två gånger.

Jag tänker inte bli långrandig, men att alla språk lånar från varandra är en förutsättning för språkets fortsatta utveckling och överlevnad. Vad vi dock bör uppmuntra är att inte stjäla orden rakt av, men istället försvenska dem. Exempel på detta är det svenska ordet "trottoar" som härrstammar från det franska ordet "trottoir" (även ordet "gångbana" är ett försvenskat låneord från tyskans "gangbahn"), men för enkelhetens skull gavs ett svenskt uttal och en svensk stavning. Skulle man idag försöka uppfinna ett nytt, helt svenskt ord (exempelvis "trampare", vilket skulle vara en direkt översättning av "trottoir"),  detta skulle det endast skapa onödig förvirring då ordet "trampa" betyder något annat än att gå.

Vad svenskan har gjort med ordet "blog" är att ta dess innebörd, men ändå göra ordet svenskt. Innebörden är som bekant en offentlig text som sammanfattar en kortare tidsperiods händelser, vilket kan liknas vid ett protokoll, till skillnad från en dagbok som i svenskan betyder något privat som man skriver endast för sig själv, eller i vissa fall för framtiden.

Ordet "blogg" borde således både uppmuntras och accepteras av Språkförsvaret, då det faktiskt bryter mot den utveckling som i övrigt sker i vårt språk, nämligen att man stjäl engelska ord rakt av, utan att försvenska dem alls. Det är denna typ av lat- och feghet som leder till att ett språk dör, till skillnad från ett friskt och levande språk som lånar ord från andra språk, men samtidigt förändrar dem och gör dem till sina egna.

Det finns alltid en fara med att bli alltför konservativa, så snälla, begå inte det misstaget, för då blir Språkförsvaret endast ett slag i luften istället för den friska klarsynthet vi borde vara.

Jag tackar för ordet och önskar er en fortsatt bra dag!

Varma hälsningar
Totte Löfström