Suzanne Talhouk, poet från Libanon, håller ett passionerat anförande till försvar för arabiskan gentemot engelskans expansion på arabiskans bekostnad. På det egna modersmålet kan du säkert uttrycka det som du inte kan på andra språk. TED-anförandet har haft mer än 1,5 miljoner visningar. På arabiska med löpande engelsk textöversättning.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel ”Engelska skolan är till för sådana som mig” i Arbetet den 21/12 2020 summerade Alva Cedergren sin skolgång på Internationella Engelska Skolan i Karlstad. Hon skriver bland annat:

”Det är den delen av berättelsen som vinstförespråkarna mer än gärna lyfter upp i friskoledebatten. Men det fanns också en annan – i högsta grad närvarande – sida av skolgången.

Om det gick dåligt på ett prov hände det att jag och mina klasskamrater fick gå åt sidan och gissa de rätta svaren till en lärare som gav oss ledtrådar. När vi lyckats justerades betyget upp. 

Behändigt nog ökade skolans genomsnittliga betyg och “rätt” elever lockades att söka sig dit. För en nystartad friskola är det viktigt att få ett imponerande rykte om sig att kunna visa på resultat. 

När jag fick för lågt betyg i ett ämne som saknade nationella prov, hemkunskap, räckte det för mig att be läraren att höja från D till B så gjorde den det.  

Min bästa kompis som gick kommunalt kunde inte göra samma sak och tyckte det var väldigt orättvist, hon var duktig men fick ändå lägre betyg än mig.

Den mångfald som var värdefull och präglade min klass i årskurs 6 mattades över tiden ut. Klassen som lämnade skolan i nian var mer homogen.

Under terminernas gång slogs elevgrupper samman och blev större, många hoppade av. Jag hörde också talas om hur elever kallades in till kontor och fick förklarat för sig att de hade lämpat sig bättre på en annan skola. 

Berättelserna handlade om allt från att Engelska skolan inte hade möjligheten att specialanpassa utbildningen till särskilda behov eller att disciplininriktningen inte verkade passa eleven. 

Den unika skola jag gynnades av verkade arbeta aktivt med att exkludera andra.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

CajsaStina Åkerström - Fråga stjärnorna

Söndagens svenskspråkiga dikt

Om bland tusen stjärnor

Om bland tusen stjärnor

någon enda ser på dig,

tro på den stjärnans mening,

tro hennes ögas glans.

Du går icke ensam.

Stjärnan har tusen vänner;

alla på dig de skåda,

skåda för hennes skull.

Lycklig är du och säll

Himlen dig har i kväll.

Carl Jonas Love Almqvist

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ställen med engelska namn undviker jag. Jag föredrar ställen med svenska namn. De ger mig hemkänsla, vilket jag vill kunna känna i mitt hemland Sverige som har svenska som nationalspråk. 

 Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är också knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jonas Vlachos kommenterade igår i Aftonbladet Barbara Bergströms artikel i Dagens Nyheter, i vilken hon bestred att IES och andra friskolor skulle syssla med glädjebetyg. Han skrev bl.a.:

”Barbara Bergström från Internationella engelska skolan avfärdar i DN (18 okt) att friskolornas betygssättning skulle vara generös. Samma budskap finns i en skrift som sprids av Friskolornas riksförbund där glädjebetygen betecknas som en myt. Som stöd för detta hänvisas till en Timbro-rapport som i sin tur hänvisar till en vetenskaplig studie. I egen översättning lyder emellertid en av studiens centrala slutsatser som följer.

”Vi finner starka indikationer på mer generös betygssättning på fristående gymnasieskolor, särskilt då på skolor organiserade i aktiebolagsform.”

Studien drar alltså motsatt slutsats mot vad den används för att påvisa. I skriften anförs också med hänvisning till en annan Skolverksrapport att friskolornas bidrag till den totala spridningen i betygssättning mellan landets högstadieskolor är liten.

Detta är i sak korrekt, men man nämner inte Skolverkets påpekande att detta är en naturlig följd av att andelen friskolor trots allt är rätt begränsad. Man missar också en av rapportens centrala slutsatser kring högstadieskolornas betygssättning.

”När det gäller skillnaden mellan kommunala och fristående skolor finns däremot en tydlig effekt av betygssättningen i relation till de nationella proven […] om det inte funnits några skillnader i betygssättning så skulle elever i kommunala skolor istället prestera lite bättre än elever i fristående skolor.”

Skolverket betonar också att de endast undersöker betygssättningen i ämnen med nationella prov. Samtidigt finner jag själv i en studie att fristående högstadieskolor är särskilt betygsgenerösa i ämnen utan nationella prov. Samma slutsats dras i en uppsats från Uppsala universitet som använder annat datamaterial och metod. Myt eller verklighet?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)