Den frågan diskuterar Finn-Erik Vinje bland annat i inlägget ”Hvorfor er stygge ord stygge?” i sin blogg. Det ligger dock nära till hands att anta att modersmålstalare anser att deras egna språk är vackrast, eller hur?

”Som sagt, estetiske vurderinger av språk blir i våre dager stort sett betraktet som vitenskapelig pølsevev. Men det har vært forskere som har innsett at også slik lingvistisk folklore fortjener en seriøs behandling.

En aktverdig svensk språkforsker – han het Johan Vising– har skrevet en akademisk avhandling med tittelen «Om språkskönhet». Avhandlingen befinner seg i de mest fornemme omgivelser, nemlig i Göteborgs högskolas årsskrift 1897, som samtidig er festskrift til 25-årsdagen for kong Oscar 2.s tronbestigelse.

Vising lurer på om det lar seg gjøre å si noe fornuftig om hvilket språk som er penest – spansk, portugisisk, italiensk, tysk, engelsk, svensk eller dansk. Han satte seg fore å finne holdepunkter for en rangering.

Vising undersøker bl a lydlig variasjon, som er pent, og innslaget av lange konsonantgrupper, som ikke er pent. De språk som har en god proporsjon av stemte (dvs sangbare) lyder i forhold til ustemte, har et estetisk fortrinn, og særlig verdifullt er en rikelig – men ikke overveldende – forekomst av den sonore vokalen A, som tillater at luftstrømmen ut gjennom munnen passerer uten friksjonslyd.

Etter å ha anvendt sine kriterier på språk etter språk og oppstilt respektinngytende tabeller med totalfrekvenser og prosentandeler, kommer Vising til at de romanske språkene når høyere i velklang enn de germanske (og de slaviske). Og vakrest blant språk er italiensk.

Blant de germanske språkene – hvilket av dem har de tydeligste skjønnhetsmerker? Ikke dansk, vel? Nei, naturligvis ikke. Bare den danske støttonen er nok til å diskvalifisere dansk – den «liknar ett stönande», mener Vising, og stønning er avgjort ikke pent. Dessuten har dansk (i likhet med tysk) en altfor høy frekvens av vokalen e, i likhet med dansk-norsken.

Nei, det vakreste blant de germanske språkene, det er svensk! «Svenskan har berättigade anspråk på estetisk företräde,» proklamerer Visting frankt. En ikke helt uvelkommen konklusjon, får vi tro, i et festskrift til «Sveriges fredsälle drott», som det heter i den pompøse adressen.

Visting sier riktignok at han som svenske feller denne dommen med en viss forlegenhet, men hva skal han gjøre – tallenes tale er jo klar!

Så langt, så godt. Du blir altså ikke stående alene om du mener at italiensk må være det språk englene taler om søndagen. Og hva med svensk, vinneren i den germanske gruppa? Holder du med Vising?

Ja, det gjør du nok. Svenskene har munnen full av fløte. Wergeland, Aasen, Vinje og mange flere av våre lydhøre landsmenn i fortid og nåtid har lyttet henført til den svenske tunges liflige klang, til de melodiøse passasjer, til disse vokaler så rike på grandezza – og vitnet om sine inntrykk.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

1 november 2023 22:31

Ett sätt att höra om ett språk är vackert är att ge akt på mjuka eller hårda ljud.
Exempel är vårt svenska ord gata.
På danska blir ett hårt t = ett mjukt d
På finska blir ett mjukt g = ett hårt k
Staden Kiruna med hårt finskt k blir Giron med mjukt samiskt g

 

Pl

3 november 2023 19:56

Det finns fortfarande många svenskar som tror att svenska språket är kärvt och torftigt, trots allt positivt som skrivs om det på Nätet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna text är hämtad från Lars Engwalls artikel Listen to Eva Forslund and Magnus Henrekson, Please! i Econ Journal Watch september 2022.   ”Utbildning   En person med engelska som modersmål som lärare vid till exempel ett svenskt unive...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-28   Söndagens svenskspråkiga sång   Björn Afzelius – Ikaros   Söndagens svenskspråkiga dikt   I trädgården   Barnet i trädgården är ett underligt ting: ett litet litet djur...

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)     ...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  ...