Oj, Carl Bildt i tysk TV! Jag råkade följa ett intressant debattprogram i söndags kväll den 12 november på tyska TV- kanalen ARD (TV 1). Det var ett debattprogram om terrorn i Mellanöstern. Progammet kunde säkert också ha varit högintressant för både språkvetare och språkförsvarare. Debattledare var Anne Will. En känd tysk TV- redaktör. Hon leder ofta Debattprogram på tysk TV. Så även i söndags kväll i ARD den 12/11. Några "experter" på kriget mellan Israel och Hamas var samlade i en studio i Tyskland. 

Dessutom deltog en prominent gäst och expert nämligen f.d statsminister/utrikesminister Carl Bildt (M) från Sverige. (Han var på direkt TV- länk från Stockholm/S). Vilket språk talade då Carl Bildt i programmet? 

Jo, givetvis engelska eller närmare bestämt "svengelska"! Engelskan är ju snart ett av Sveriges två officiella språk. Han blev ju i programmet samtidigt simultantolkad till tyska. 

Att Carl Bildt, som f.d svensk stats-och utrikesminister, tydligen inte behärskar varken tyska eller franska är förvånande. Dessutom hör han till den lite äldre generationen som var tvungna att plugga dessa språk i svenska skolan.Hans engelska var lika tråkig och torftig  som alla övriga svenska politikers så kallade "politiker-svengelska". Svenska politiker inbillar sig alltid att de behärskar engelska perfekt. Men nej!

Jag hänvisar här i detta sammanhang till mitt inlägg i DN Insändare/Åsikt den 22 november 2022 med rubriken: "Torftig användning av engelskan tråkar ut i EU". Det hade faktiskt varit bättre om Bildt hade pratat sitt modersmål, svenska, och samtidigt simultantolkats till tyska. Trots allt hade det varit ett bättre alternativ, anser jag.

I vilket fall som helst blev han nu istället simultantolkad från engelska till tyska. Önskar gärna i framtiden höra våra svenska politiker oftare tala modersmålet, svenska, vid internationella konferenser. En framtida förhoppning!

C-G Pernbring                                                                                                                                         Helsingborg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)          

Så kallade synonymer finns för att de inte är perfekt likbetydande. Det är nog deras främsta berättigande. De kan till synes betyda samma sak men ger utrymme för små tolkningsskiftningar – styrka, tonläge, tidsanda, alldaglighet, vetenskaplighet, antydningar, mångtydighet, glidningar, sammanhang, dubbel- och trippel (osv)-meningar, kopplingar, språksläktskap. Det är det som kan göra översättning av litterära verk mycket krävande. Det har jag egen erfarenhet av. Och det är särskilt utmanande att överföra poesi från ett språk till ett annat.

Lars N.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)