Den föreställningen bemöter Sara Lövestam i en artikel i Svenska Dagbladet idag:

”’Det är lite svårare för mig att uttrycka mig på svenska’, säger min amerikanska vän, ’för vi har så många fler ord på engelska. På svenska är det bara bra, toppen, bra, men på engelska har vi great, excellent, splendid och så vidare.’

Hon försöker inte verka överlägsen – detta är en ödmjuk person som älskar det svenska språket. Men, förklarar hon, många svenskar har sagt detta till henne. De beklagar att hon behöver lära sig det ordfattiga språket svenska, när hon kommer från ett så rikt språk.

Det är inte första gången jag hör denna faktoid. Den tycks betraktas som en etablerad faktauppgift, som alltid anförs som ett argument för att engelskan skulle vara ett mer uttrycksfullt språk som man ibland måste ta till för att svenskan inte ’räcker’."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Flerspråkighet är en gåva, och den som benämner ett språk som sitt eget utöver modersmålet har fördelar i livet – tack vare det extra språkets goda rykte. Dr Anja Leist-Villis förklarar i en intervju med Die Zeit att flerspråkighetens framgång är kopplad till språkens prestige. Engelska, franska, spanska och mandarin är högt värderade, säger Leist-Villis, men inte turkiska, arabiska eller albanska. Fördomar mot människor från ett annat land hänger samman med sympati för deras språk. Fördelen med ett andra språk, oavsett vilket, finns alltid. Mervärdet kommer från det faktum att ett barn under språkinlärningen lär sig, som av en slump, att det finns andra språk än de som finns runt omkring mig.

Dessutom understöds den barnsliga nyfikenheten av att man kan prata med vänner från andra länder. Därför är det viktigt att erbjuda barn möjligheten till flerspråkighet så tidigt som möjligt: "Små barn lär sig språk omedvetet, intuitivt. Det är verkligen ett mirakel, eftersom de redan tillämpar grammatiska regler, även om de enligt sin kognitiva utveckling ännu inte kan abstrahera." I det fortsatta livet visar det sig att flerspråkighet inte existerar i isolerade, konkret åtskilda former, enligt Leist-Villis: "Inom en person är språken i kontakt med varandra, de blandas och kompletterar varandra. Detta kan väl observeras i flerspråkiga personers kommunikation sinsemellan: Människor växlar fram och tillbaka mellan språken, språken blandas. Det är flerspråkighet i praktiken.”

Texten är en sammanfattning av en artikel i Die Zeit, som ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)