Hämtat från tidskriften 20tal :

”Vi lär oss att se engelskan som suveränt eller neutralt, en blank yta där svenskan eller italienskan kan reflekteras utan att innebörden ändras. Men att många talar ett språk gör det inte mindre till just ett språk, med allt vad det innebär av egenheter, betingelser och komplicerad historia. Det illustreras fint i 20Tals senaste nummer, helt vigt åt ordets tolkar. Här har [Moa] Ekbom en intressant studie om vad vi missar när översättningen av ett verk lämnas åt några få. I en annan essä, av den koreansk-amerikanska poeten Don Mee Choi, översatt av Jennifer Hayashida och Andjeas Ejiksson, tas vi på en vindlande resa mellan det splittrade Korea och USA, via Ingmar Bergmans ”Tystnaden” och det fiktiva landet Timoka. Om svenskans engelska låneord är en följd av imperiets mjuka makt, visar Don Mee Choi hur de koreanska pressats in av den hårda. Översättningen är en politisk handling. Det håller den sydafrikanske Nobelpristagaren J M Coetzee med om. I protest mot engelskans ”universalistiska pretentioner” har han valt att ge ut sin nya roman i spansk översättning, i stället för på engelska. Engelskans status gör modersmålstalarna arroganta; Coetzee menar att de förrädiskt fås att tro att världen är precis som den framstår när den speglas i just deras språk. Och visst, inte är det ödmjukhet som gror hos den som aldrig behöver staka sig, aldrig behövt kämpat med ›rappakalja, främmande ord, obegriplighet‹ som Don Mee Choi beskriver det.

– Elsa Kugelberg i Dagens Nyheter”

(Denna nätdagbok är knuten till näverket Språkfösvaret)

Sara Lövesam publicerar en text varje dag i Språkluckan i Svenska Dagbladet. Dagens språklucka behandlar skillnaden mellan kredit och kredit beroende på hur ordet betonas.  Texterna är oftast intressanta, men också underhållande.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jan Malmsjö - Jag drömmer om en jul hemma

Söndagens svenskspråkiga dikt

Snökristaller

Af snökristaller klara 
står fältet prydt; 
om några veckor endast 
är allt förbytt. 

I glittren emot solen 
och fröjden er; 
snart sjunken I som tårar 
i jorden ner. 

Karl Alfred Melin

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Snart är 2022 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och isof.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras i någon form före klockan 7 den 27 december.

Kontaktpersoner:
Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Angående: HD granskar Engelska skolan i Landskrona i HD den 12/12 2022)

Det verkar finnas stora problem bland föräldrar, elever och skolledning på IES i Landskrona. Jag har väldigt svårt att utifrån ett tidningsreportage kommentera dessa problem och stridigheter. Som tidningsläsare känner jag inte heller till hela bakgrunden till bråken. Däremot vill jag kommentera de privata friskolornas inklusive Internationella Engelska Skolans språkval.

Engelska Skolan/IES och flera privata friskolor i Sverige har av någon anledning valt engelska som huvudspråk och första undervisningsspråk på skolorna. Varför? I svenska skolor ska alltid svenskan vara huvudspråk och första undervisningsspråk. Det är självklart. Svenskan är vårt modersmål och vårt officiella första språk. 

Givetvis ska även engelska undervisas på både kommunala skolor och friskolor men i mer normal omfattning. 

Dessutom bör alltid de större EU-språken som franska, tyska och italienska/spanska också ingå obligatoriskt i språkundervisningen. 

Sedan tycker jag att det är märkligt att de privata friskolorna, inklusive IES, skattefinansieras med en så kallad "skolpeng". Det är vi skattebetalare som får betala för hela "kalaset". Flera privata friskolor drivs även som aktiebolag, bland annat IES. Oftast hamnar då vinsterna hos utländska aktieägare. 

För ett par år sedan träffade jag en sympatisk mamma och hennes dotter på den brittiska Kanalön Jersey. Vi satt på ett utecafé i huvudorten St. Helier. Av en slump kom vi i samtal. Hennes dotter var ungefär i 15-16 års ålder. Därför började vi diskutera skillnaden mellan det engelska och svenska skolsystemet. 

De var väldigt överraskade att flera privata friskolor, inklusive IES, i Sverige har engelskan som huvudspråk och första undervisningsspråk. "What!" blev svaret. "Men ni har väl svenska som modersmål, eller..?" frågade dottern. (Hon hade till och med hört ABBA på svenska en gång). "Det stämmer vad du säger", sade jag.

Det blev en intressant och givande kortare "fikapaus" på Jersey.

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                             

Helsingborg     

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                                                                                           

Jag ställde frågan till AI-programmet ChatGPT och fick följande svar:

”Det är svårt att säga om svenska språket är hotat av engelskan eftersom det är en komplex fråga. Visserligen används engelska ofta som ett internationellt språk för kommunikation, men det betyder inte nödvändigtvis att svenska hotas. Svenska är fortfarande ett mycket viktigt språk i Sverige, och det finns många som är stolta över att tala och bevara det. Det är viktigt att alla får möjlighet att lära sig och använda svenska, och det finns många organisationer och initiativ som arbetar för att stärka och bevara svenska språket.”

Svaret är diplomatiskt, men inte så dumt. Programmet har rätt i att ”det finns många organisationer och initiativ som arbetar för att stärka och bevara svenska språket”.

Jag tänkte skriva en följdfråga: ”Du känner alltså till Språkförsvaret här i Sverige”. Men servern var överbelastad kl. 21:06 den 14 december. Jag återkommer med frågan.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Helsingborgs Dagblad) 

”Över 20 personer har valt att lämna Internationella engelska skolan i Landskrona det senaste året. Många i protest mot rektorns ledarstil. Kritik tystas ner och källor efterforskas, enligt uppgifter till tidningen.

Rektor Alma Fazlic medger att det har varit ett besvärligt år med utbrett missnöje. Men hon anser att problemen redan fanns när hon tillträdde.

– Det tar tid att förändra, säger hon.”

Resten av texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nä'tdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Konjunkturinstitutet annonserar just nu tre nya böcker. På pärmsidorna står titlarna  så här:

1. Miljö

ekonomi

2. Konjunktur

barometern  

3. Konjunktur

läget

Bindestreck har permitterats. Engelsk-influerad särskrivning slår till på olika sätt. Grundläggande språkkunskap förtvinar.

Jag får numera min pension från

PENSIONS

MYNDIGHETEN

Andra ett-ordsmyndigheter har också blivit två- eller till och med tre-ordsmyndigheter.

Jag tittar ibland på inlägg på Facebook. Särskrivningar och stavfel är legio. Skribenterna är tydligen vuxna människor med svenska namn. Ingen bryr sig. Förfallet är här för att stanna.

Lars Nordberg

Tämligen uppgiven

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)