Alla inlägg under december 2022

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2022 12:20

Varje år hålls skidskyttetävlingar i finländska Kontiolax, vilka SVT sänder och övriga medier skriver om. SVT har dock valt att konsekvent använda sig av det finska namnet för orten (”Kontiolahti”), vilket jag kontaktat dem om vid två tillfällen och upplyst om att det finns två namnformer i det tvåspråkiga Finland och att de enligt sitt sändningstillstånd har ett ansvar att värna det svenska språket (utöver att det är nedsättande mot finlandssvenskar att använda finska namnformer på svenska). Svaren har varit synnerligen märkliga, av vilka jag snarast får intrycket att de tror att de motarbetar kolonialism genom att förtiga svenskan i Finland … Tyvärr verkar SVT:s namngivning vara normbildande då alltfler medier följt efter och nu använder den finska namnformen (t.ex. TV4 har följt efter), utifrån vad jag sett var det i år endast Dagens Nyheter som använde den svenska namnformen.


Johan Engblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2022 08:00


(Hämtat från Dagens Nyheters Noterat av DN:s läsare den 5 december '


"I fredagens SVT-pratshow med Carina Bergfeldt var Barbara Bergström, grundare av Engelska skolan, inbjuden. På bästa sändningstid fick hon göra reklam för sin friskola, Internationella Engelska skolan. Inga kritiska frågor ställdes om skolans glädjebetyg (som av Bergström omnämndes som skolans framgångsrika resultat), lärares brist på utbildning, lärarnas låga löner eller om de enorma vinster ägarna erhållit genom skolpengen som ges genom våra skatter. Inte heller ifrågasattes det olämpliga att elever (som ofta har ett annat förstaspråk än svenska) får sin undervisning på engelska. Dessa elever borde naturligtvis ha svenska som undervisningsspråk eftersom de oftast talar sitt förstaspråk i hemmet. Hur skall de annars utveckla sina kunskaper i svenska språket?  Det är upprörande att programledaren inte ställde några som helst kritiska frågor till Barbara Bergström, som helt oemotsagd göra reklam för sin skola på bästa sändningstid.


Helen Ålander, gymnasielärare"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2022 15:27

(Brev till DN)


Hej redaktionen!


Jag hittade till https://www.dn.se/om/dn-explainer/ på er hemsida och slogs av att ert format där ni ger svar på olika frågor med korta videoklipp har ettnamn som blandar ert svenska namn, "DN", och ett engelskt ord, "explainer".


Jag tycker det är onödigt och nära på larvigt att blanda in engelska ord när det finns lämpliga ord på svenska som kan beskriva er satsning på korta videoklipp. Det blir än värre när första delen av satsningens namn utgörs av ert svenska namn, DN.


Om ni över huvud taget måste ha ett namn på er satsning – det måste man faktiskt inte! våga stå emot varumärkeshetsen! –  tycker jag att ni bordefundera på hur ni vill uppfattas, och låta det reflekteras i valet av namn.


Ni har andra satsningar med, enligt mig, lyckade namn. "Fakta i frågan" är ett av dem. En eloge till er för det!


 Martin

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2022 20:13

Vattenfall har inrättat denna yrkestitel, vilket uppmärksammats tidigare i denna nätdagbok. Men vad gör vederbörande egentligen? Jag sökte upp en engelskspråkig sida för att få ett hum om det. Frågan är om man blir så mycket klokare och på vägen till Sverige kan naturligtvis arbetsuppgifterna ha förändrats - läs "förvrängts".


“Vad är en Customer Insight Manager?


Titeln "Customer Insight Manager" har förvrängts något under årens lopp i takt med att området har vuxit. I och med expansionen och utvecklingen av produktanalys, avancerad analys, stora datamängder (Big Data) och datavetenskap har fler och fler nya yrkesroller dykt upp för att fylla luckorna. Detta har inneburit att rollen som 'analytiker för kundinsikt' under de senaste åren har förändrats när det gäller de specifika färdigheter som en kandidat behöver för en viss roll eller ett visst företag.


I stort sett svarar konsumentinsiktsanalytiker på 'frågor som uppstår vid marknadsföring av nya produkter' enligt Marketing-Schools.org. Genom att samla in och sammanställa rätt målinriktade uppgifter om konsumenter kan kundinsiktsansvariga hjälpa ett företag att förutse kundernas behov. På så sätt kan de bättre behålla sin nuvarande kundbas och öka sin räckvidd.


Rollen för en kundinsiktsansvarig

 

Rollen som kundinsiktsansvarig handlar lika mycket om att vara intuitiv, personlig och kommersiellt medveten som om att ha den rätta tekniska kunskapen.


Generellt sett är det en analytiker eller chef för kundinsiktsanalys som har till uppgift att titta på och analysera trender. Det är viktigt att vara kommersiellt medveten om marknaden som helhet, eftersom de måste tänka utanför boxen och ställa frågor om de uppgifter de samlar in för att omvandla dem till användbara insikter som gör att företaget kan växa.


Enligt Marketing-Schoolsnotes är det genom att 'gå igenom marknadsinformation, fråga konsumenterna och hitta nischade områden på marknaden' som Customer Insight Managers kan hjälpa företagets marknadsförare att 'basera beslut på forskningsstödda data'. Customer Insight Managers arbetar huvudsakligen med marknadsundersökningar och syftar till att 'upptäcka målområden som hjälper till att driva [övergripande] operativa och kreativa strategier på ett företag'.

'

Varje dag kommer en kundinsiktsansvarig att analysera de data de samlar in för att ge användbara insikter till marknadsföringsteamet (liksom andra team inom företaget), vilket i sin tur gör det möjligt för dem att leverera kommunikationsbudskap till sina kunder som exakt svarar mot kundernas aktuella behov och krav.”


Eller är det rentav bara ett nytt namn på en marknadsanalytiker?!? Det nya är kanske ordet ”insight”, d.v.s insikt, inblick, förståelse; skarpsinne;insyn.  Det skulle låta fruktansvärt pretentiöst om något av dessa epitet användes i en svensk yrkestitel. När jag kontrollerar hur "manager" kan översättas till svenska, så ser jag också att det används i bétydelsen konkursförvaltare, d.v.s som juridisk term i engelskan. Frågan är om inte Vattenfall agerar somn konkursförvaltare vad gäller svenskan i företaget.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2022 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Ulla Billquist - Gatans serenad

 

Söndagens svenskspråkiga dikt


Jag vill gärna stå på gatan . . .


Jag vill gärna stå på gatan här och frysa

för att se två fönster på en gavel lysa.

Den som bor där inne är mig mycket kär.

Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.


Jag vill gå till hörnet, jag vill långsamt vända,

så att jag får se dig skymta fram kanhända.

Att du är så nära … Varför står jag här?

Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.


Karin Boye

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2022 15:12

Vill du underteckna det öppna brevet ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!”?

 

Meddela intresse att underteckna för artikel i rikstidningar, senast söndag 18 december med svar till: sprakforsvaret@yahoo.se.

 

Författat av: Nätverket Språkförsvarets styrelse, www.språkförsvaret.se Slutversion 3.12.2022 för gemensamt undertecknande av sympatisörer (2580 tecken med blanksteg)

================================================

Öppet brev till regeringen med flera:


Säkra svenskan som undervisningsspråk!

 

Vi undertecknare är alla oroliga för den försvagade ställning som det svenska språket fått i det svenska skolsystemet. Engelskan har med sin status fått en upphöjd roll i många skolor, där enbart svenskämnet har undervisning på svenska. Detta hotar på sikt sammanhållningen och demokratin när allt fler unga människor får en svagare egen svenska eller anser den vara mindre viktig.


Sverige har ett unikt skolsystem med en elevpeng som följer skolvalet. Vi är också unika med att inte kräva att skolor har det gemensamma språket svenska som bas för skolan. Detta är särskilt anmärkningsvärt när vi har en språklag 2009:600 där §6 säger: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.


Vad kan bli mer allmänt än ett skattefinansierat skolsystem?


I språklagen §5 står också: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Som läget är idag växer antalet skolor med mycket eller övervägande engelsk undervisning stadigt, såväl friskolor som kommunala skolor. Den enda reglering som finns är att grundskolan skall ha minst 50 % undervisning på svenska, gymnasieskolan 10 % (svenskämnet). Inget mer språkkrav ställs på undervisningen som samtidigt finansieras av skattemedel. Detta protesterar vi emot! Även Skolverket har i sin rapport 2018:456 sammanfattat: ”Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige.”


Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan.


Om Sverige i framtiden alltid ska ha dubbel service på både svenska och engelska och om många medborgare inte kommer att behärska svenskan tillräckligt bra, kommer detta att få stora följder för förvaltning och styrelseformer. De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.


En aspekt av detta: Sverige styrs under lagar som är avfattade på svenska. Skall lagar och avtal i framtiden skrivas och tolkas av elever som på gymnasienivå inte haft mer än 10 % av undervisningen på svenska? Hela samhällsbygget kommer på sikt att påverkas när gymnasister med så lite svenska anses vara kvalificerade för universitetens utbildningar.


Vi uttrycker härmed kraftfullt uppfattningen att svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Mer kommer att förloras än vinnas om vårt skolsystem fortsätter att vara så oreglerat i fråga om det gemensamma språket.


(Stockholm den 3 december 2022)


Undertecknare:

 

Språkförsvarets styrelse, samt tillfrågade som har godkänt sitt namn under denna slutversion.

 

Per-Åke Lindblom, Stockholm

Christina Johansson, Växjö

Arne Rubensson, Stockholm

Olle Käll, Gävle

Ann Etzler, Stockholm

Lars Fredriksson, Båstad

Tove Frisch, Stockholm

Per-Owe Albinsson, Täby

Christer Janson, Stockholm

 

Tillfrågade rikstidningar får avgöra hur många undertecknare de vill ha med och ev. titel.

 

Meddela intresse att underteckna för artikel i rikstidningar, senast söndag 18 december med svar till:  sprakforsvaret@yahoo.se

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2022 12:19

Temat är ”Människan har alltid befunnit sig i rörelse, och flyttar har varit en självklar del av vår tillvaro ända sedan vår förhistoriska gryning. I årets julkalender uppmärksammar vi flyttar till, från och inom Sverige genom tiderna och i centrum står den enskilda människans berättelse.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 december 2022 08:00

Det behövs betydligt fler svenskofiler i landet - åtminstone vad vårt språk anbelangar!


Uppmärksam

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< December 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards