Frågan löd:

”I dagspressen har nyligen Henrik Birkebo i Expressen och Anders Svensson i Dagens Nyheter förespråkat att ’de’ och ’dem’ ska ersättas med ’dom’. Stöder du detta förslag eller inte?”

De båda nej-alternativen fick totalt 75 procent av rösterna:

Nej, behåll distinktionen i skriftspråket – 57,3 procent

Nej, det finns ingen anledning att kapitulera – 17.7 %

De båda ja-alternativen fick totalt 24 procent.

Ja, det var på tiden –  17.7 procent

Ja, men först efter moget övervägande – 6, 3 procent

En procent svarade vet inte.

Webbomröstningen startade den 3 april 2022 och avslutades idag den 10 december 2022. 288 personer deltog i omröstningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

FRÅGA: Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå?

Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk i tal och skrift. I Finland är svenska ett offentligt språk bredvid finskan och förstaspråk för 6% av befolkningen. Svenska är skolämne för alla.

1. Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska

2. Engelska

3. Vet inte

Webbomröstningen ligger i högerspalten av denna nätdagbok.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

PRESSMEDDELANDE                              Älvdalen den 8/12 2022                 

Historiskt boksläpp – 10 titlar på älvdalska släpps samtidig.
Vilket lyft för älvdalskan!

Aldrig tidigare har så många böcker skrivna på det unika språket älvdalska släppts samtidigt. Nyskrivna böcker och översatta böcker - den yngste författaren är 12 år och den äldsta 90 år.
Vid boksläppet utlovas också ett annat unikt släpp – en överraskning som kommer att glädja många, både unga och gamla.

Det Arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum är avslutat, men leveransen av böcker producerade inom projektet fortsätter. Direkt från tryckeriet har i dagarna flera pallar med böcker levererats till Älvdalen. Böcker med kända och okända karaktärer av kända och mindre kända författare. Vad sägs om Emil i Lönneberga och Mamma Mu på älvdalska, nyskrivna barnböcker av Verf Lena Egardt, en samlingsvolym med Björn Rehnströms små sagoböcker, en Antologi med texter skrivna av bland annat barn och ungdomar OCH den episka boken Alice i Underlandet?   

Illustrationerna till flera av böckerna är gjorda av älvdalsungdomar. Översättningen från svenska till älvdalska av exempelvis Emil i Lönneberga och Mamma Mu har Inga-Britt Peterson, 90 år, gjort. Emil Andersson, 20 år, ungdomssamordnare i Wilum og Bellum har korrekturläst och även Ulla Schütt, som jobbat i projektet, har gjort ett gediget arbete med bokproduktionen. Ett riktigt generationsöverskridande samarbete.

Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum är strålande glad:

”Vilken litteraturskatt och vilket lyft för älvdalskan. Det är precis det här som behövs för att ett utrotningshotat språk ska ha en chans att överleva – böcker för barn och unga!”

Nu på söndag, i samband med biovisningen av den tecknade filmen Pelle Rumplos på älvdalska blir det boksläpp i biografens lokaler.

Varmt välkommen!

Dag: söndagen den 11 december 2022
Tid: cirka kl. 15.30 (direkt efter filmen)

Kontaktperson:  Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum
Telefon: 070-670 54 17

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se 

Gunnar Lund skriver på Facebook:

”Inte nog med att de demolerar svenskan, deras engelska är usel också. Cue kan betyda liten portion av bröd och/eller öl, men det är en föråldrad betydelse. Det kan också betyda en form av startsignal för något annat att börja, till exempel slutet av en replik signalerar starten på en annan inom teatern.

 

Hur någon har kunnat placeras i dessa skolor är dock en gåta för mig. Total inner security var ordet."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Namninsamlingen finns också utlagd här som komplement!

(Denna nätdagbok är lnuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag läste om ChatGPT i Björn Jefferys artikel ”Nya mjukvaran tar internet med storm” i Svenska Dagbladet idag och beslöt att ställa en enkel fråga till detta AI-program.

Jag ställde frågan: ”Vad är meningen med livet?”. Och fick svaret: ”Det är olika för olika människor.” Det är i och för sig sant, men helt nöjd med svaret är jag inte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars Lingvall skriver på Twitter idag:

"Om man översätter till svenska är det bra om man översätter ALLA ord och inte bara försvenskar stavningen. Engelskans ”galvanize” betyder här sporra, entusiasmera, inspirera eller något liknande."

Galvanisera på svenska betyder enligt Norstedts svenska ordbok "överdra (metallföremål) med skikt av annan metall, med hjälp av elektrolys för att skydda mot rost etc.". Se exempelvis galvaniserad plåt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Lisa Irenius nyhetsbrev  – Kulturchefens Nyhetsbrev Svenska Dagbladet)

”Lanseringen av ChatGPT är veckans stora samtalsämne i techvärlden: en AI-mjukvara som man kan chatta med, fritt tillgänglig för allmänheten. Den kan svara på alla möjliga frågor, och gör det ofta riktigt väl (om än med en del faktafel). Som SvD Näringslivs Björn Jeffrey konstaterar kan denna innovation få stora konsekvenser för bland annat Google. I DN Kultur skriver Linus Larsson att vi inte längre kan veta om det är en människa vi samtalar med. I en kommande text i SvD Kultur lyfter historikern Björn Lundberg hur AI-utvecklingen skakar om universitetsvärlden: ChatGPT skulle redan idag kunna få godkänt på en del utbildningar. Han har också skrivit om detta på sin blogg.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)