Detta är en replik på Malin Riises debattartikel i Norrtelje Tidning den 1 mars.  Men NT:s redaktör ansåg att publiceringen av denna replik skulle ge en slagsida i Språkförsvarets favör, om den publicerades: ”Jag tror att det kommer att framstå som mindre neutralt om vi gör avsteg från våran princip om inlägg, replik och svar på replik. Dessutom tror jag att det är lagom för våra läsare (för den här gången) med den rätt omfattande debatt som varit. Inlägg med liknande budskap som ert har ju dessutom publicerats av skribenten Pernbring.”  

Språkförsvaret är en organisation som verkar för sitt eget avskaffande. Vi hoppas att en genomlysning av den självkolonisering som pågår inom snart sagt alla delar av vårt samhälle ska leda till ett uppvaknande och att vi alla förstår vikten av svenskan som ett samhällsbärande och sammanhållande språk. Men så långt har vi dessvärre inte kommit.

Språkförsvaret slösar ingen tid på att motverka flerspråkighet, tvärtom är det ett av de tre ben vi står på, tillsammans med mellannordisk språkförståelse. Vi är internationella i betydelsen att vi ser att varje språk har ett egenvärde och sitt sätt att se på världen med sina egna erfarenheter och kunskaper. Engelskan är ett av dessa språk, men långt ifrån det enda. Våra medlemmar är i många fall flerspråkiga med tolkar, författare, översättare på många språk. 

Vi kan givetvis skriva under på att vi önskar att alla elever i våra skolor ska ha studiero, tillgång till bibliotek och en trygg skolmiljö. Hur kan någon vettig människa önska något annat?

Malin Riise säger att svenskämnet är högt prioriterat. Redan där måste man reflektera. Det är det betygsgrundande ämnet svenska som hon värnar om. Inte språket och kulturen i allmänhet. Att eleverna upplever engelska som det viktiga och det riktiga språket framgår med all tydlighet inom IES, medan svenska bara är ett av flera skolämnen. Det är också så engelska framställs i före detta kolonier runt världen; I Tanzania, Kenya, Malawi, Guyana för att bara nämna några exempel där de inhemska språken undervisas som ett slags alibi, ursäkt och en del av det gamla och lite löjliga från förr.

Svenska ungdomar ligger i topp i internationella jämförelser när det handlar om kunskaper i engelska bland icke-modersmålstalare. Detta gäller oavsett IES eller kommunala skolor. Där befinner vi oss samtidigt som vi rasar i PISA-undersökningar när det gäller kunskapsnivåer i allmänhet.

Vi kan konstatera att kunskaper i andra språk än engelska är sämre än tidigare och att svenska ungdomar har stora svårigheter att förstå både danska och norska (grannspråk uppmuntras både av EU och nordiska ministerrådet) kanske beroende på svaga kunskaper också bland svensklärare. Antalet elever som läser tyska, franska, spanska mer än på ett försöksstadium går också rakt ned. Där tappar flerspråkigheten.

Vi kan enas om att studiero och trygghet är viktigt för alla studerande. Måste det ske på ett främmande språk? Måste svenska elever skolas in i en anglo-amerikansk värld med andra kulturella referenser? Malin Riise visar tyvärr en inställning som är vanlig också bland lärare i svenska när hon inte ser den flod som sköljer över språket. När eleverna blandar in svenska ord i sina engelska framställningar korrigeras det och påpekas med all rätta. Men när deras svenska genomsköljs av engelska får det sällan ens ett påpekande utan hanteras som en del av en naturlig ”utveckling.” Men ackulturation är inte utveckling. Att stärka det egna språket ser vi som en naturlig utveckling i Ukraina och bland uigurer och kurder, men tycks vara blinda på hemmaplan när vi utsätts.

Malin Riise kan gärna ta del av Språkförsvarets böcker, skrivna av både svenskar och människor med annan kulturell bakgrund: Svenskan, ett språk att äga, älska och ärva, Guld i strupen- rötter och relationer till svenska språket, eller vår senaste där hennes så högt prisade IES blir belyst  Språkbytesexperimentet i svensk skola.

Arne Rubensson

Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Lars Nordberg

8 mars 2023 14:47

INVASION

Detta är ett mycket angeläget, väl balanserat inlägg till försvar av svenska språket. Jag skräms av att varje dag se och höra exempel på den lömska anglo-amerikanska invasionen av vårt samhällsbärande språk. Särskilt obehagligt är det att notera att folk i allmänhet inte tycks reagera på den pågående koloniala aggressionen mot svenskt språk, svensk kultur, svensk historia och nationell sammanhållning. Är svenska språket verkligen dömt till att utplånas?



Människor tycks i allmänhet vara mer medvetna om hotet av invasiva arter i flora och fauna, till exempel den invasiva blåskrabban och den kinesiska ullhandskrabban som hotar svenska vatten eller invasiva växter som blomsterlupin och jätteloka. På vår lokala återvinningsstation i Täby finns till och med särskilda uppsamlingskärl för invasiva växter (för att förhindra smittspridning). När får vi se något liknande för invasiva ord och uttryck som inte hör hemma i den svenska språkfloran?

 

Jonas Borelius

8 mars 2023 14:50

Så bra skrivet!
Och så bra skrivet om språk av Anna-Lena Laurén i dagens DN, där hon bl a skriver: "Enda sättet att på djupet förstå en annan kultur är att lära sig dess språk. Då öppnar sig världar."

Mvh

 

Christina Johansson

8 mars 2023 17:45

Det är häpnadsväckande att Norrtelje Tidning inte ville publicera Arne Rubenssons strålande replik. Antagligen är hans replik för bra för att Norrtelje Tidning ska våga publicera den.

 

Christina Johansson

8 mars 2023 18:01

Det är häpnadsväckande att Norrtelje Tidning inte ville publicera Arne Rubenssons strålande replik. Antagligen är hans replik för bra för att Norrtelje Tidning ska våga publicera den.

 

Martin Lakocinski

8 mars 2023 18:53

Utmärkt replik!

Mvh,

 

Peje

9 mars 2023 19:51

Mycket bra skrivet.

 

Stig E.

11 mars 2023 21:41

Tack Arne Rubensson för ett utmärkt, fylligt och övertygande svar till Malin Riise! Språkutvecklingen i vårt land är skrämmande. Jag bor nära en "internationell! skola i Limhamn. På bussen hör man ungdomarna prata engelska med varandra, men ibland kommer svenska ord och till och med meningar. Det är givetvis bra att man kan språk, men visst är det illa när modersmålet, och därmed landets kultur, nonchaleras. Hur får vi rätsida på eländet? Och varför tog man bort tyskan och franskan från schemat i gymnasiet? Keep swinging men tala svenska! Eller?
Språkhälsningar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...