Kul satir! Fast så här låter förstås inte vi språkförsvarare... :-)

(Från Arbetarbladet 14/1).

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programledaren intervjuade såväl Per-Åke Lindblom från Språkförsvaret som Hans Bergström från Internationella Engelska Skolan liksom en del andra personer.  Intervjun med dessa båda skedde på engelska.

Här följer frågor till och svar från Per-Åke Lindblom utskrivna:

Fråga: What danger does English language education pose to the role of the Swedish language in society?

Svar: Engelskan expanderar på svenskans bekostnad, som alltså förlorar domäner (användningsområden). Sedan 1990-talet sker detta även inom skolans och högskolans område.

English is expanding at the expense of Swedish, which is thus losing domains (areas of use). Since the 1990s, this has also been happening in schools and higher education.

Fråga: A common argument in favour of English education is that it can lead to more international opportunities for students in the future, given Swedish is for the most part only spoken in Sweden. What’s your response?

Svar: Engelska har fungerat som första främmande språk i Sverige alltsedan andra världskrigets slut. Min generation studerade tre främmande språk, engelska, tyska och franska, i realskolan och gymnasiet. Bristande kunskaper i engelska har aldrig varit något större problem i Sverige och de övriga nordiska länderna inklusive Nederländerna sedan andra världskriget. I alla internationella språktester i engelska för studenter, som inte har engelska som modersmål, toppar just studenter från dessa länder. IES mantra är att engelska som främmande språk är tillräckligt. Detta är falskt. Svenska studenter som vill uppnå språklig spetskompetens ska naturligtvis studera flera främmande språk.

English has been the first foreign language in Sweden since the end of the Second World War. My generation studied three foreign languages, English, German and French, in secondary school and upper secondary school. Lack of English has never been a major problem in Sweden and the other Nordic countries, including the Netherlands, since the Second World War. In all international English language tests for non-native English speakers, students from these countries come out on top. The IES mantra is that English as a foreign language is enough. This is false. Swedish students who want to achieve linguistic excellence should of course study several foreign languages.

Fråga: Proponents of English education say students still receive adequate instruction in the Swedish language. Is that accurate in your view?

Svar: På gymnasienivå undervisar Internationella Engelska Skolan till 90 procent på engelska. Det är omöjligt att erhålla adekvata kunskaper i facktermer på svenska, om eleverna inte undervisas i dessa.

At upper secondary level, 90% is taught in English in Internationella Engelska skolan. It is impossible to obtain an adequate knowledge of technical terms in Swedish, if students are not taught them.

Fråga: The open letter suggests English language education goes against the Language Act (2009:600), specifically with regards to the public sector’s “particular responsibility for the use and development of Swedish”. In what ways do English schools infringe on that aspect of the legislation?

Svar: Det är enkelt. Svenska fungerar inte som första undervisningsspråk i engelskspråkiga friskolor.  Situationen liknar den i forna brittiska, franska och portugisiska kolonier i Afrika. Skillnaden är att Sverige aldrig varit en amerikansk eller brittisk koloni; det är fråga om självkolonisering.

It is simple. Swedish does not function as the first language of instruction in English-speaking private schools in Sweden.  The situation is similar to that in former British, French and Portuguese colonies in Africa. The difference is that Sweden has never been an American or British colony; it is a matter of self-colonisation.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Irina Björklund - Sommar i min dröm

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vakna först i sommartid

Somna från all vinterns gnid

det är vad jag önskar

vakna först i sommartid

och när ängen grönskar

Somna från allt mänskogräl

bort från hat som splittrar

vakna med en sommarsjäl

och ett skratt som glittrar

Somna, drömma, vara tyst

inte höra livet

Vakna först när sommarn kysst

solens färg till livet

Somna, somna om igen

inte höra grälen

Ont jag har, min sommarvän

ont i vilsensjälen

Somna från allt satans gräl

fly från sorgebrunnen

vakna med en sommarsjäl

och en ros i munnen

Somna, drömma, vara tyst

inte höra livet

Vakna först när sommarn kysst

solens färg till livet

Elisabet Hermodsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eva Forslund och Magnus Henrekson skriver i dagens Svenska Dagbladet:

”Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan… De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.” Så skriver över 200 undertecknare i ett öppet brev till regeringen (SvD 29/12 2022). De varnar för utvecklingen i grund- och gymnasieskolor, där engelskan vinner mark på bekostnad av svenskan.

Även Expressens ledarartikel ”Sverige blir dummare av all engelska” den 7 januari  var en slags uppföljning till Språkförsvarets öppna brev.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hyllningssång till isländskan:

Á vörum okkar verður tungan þjál,

þar vex og grær og dafnar okkar mál,

að gæta hennnar gildir hér og nú,

þad gerir enginn – nema ég og þú.

I översättning:

På våra läppar blir språket smidigt,

där växer och trivs vårt språk,

att värna det gäller här och nu,

det gör ingen annan än jag och du.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk – Värmlands Folkblad 11/1 2023

Språkförsvarets styrelse med flera: Säkra svenskan som undervisningsspråk! – Skillingaryd.nu 8/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Engelskan hotar på sikt sammanhållning och demokrati – Folkbladet 8/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk - Nya Wermlands-Tidningen 5/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: "Svenska som förstaspråk i skolan måste säkras" – Dagens Nyheter 3/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk - Smålands-Posten 1/1 2023 och under annan rubrik i  Blekinge Läns Tidning (låst)

Horace Engdah och Björn Ranelid vill rädda det svenska språket – Dala-Demokraten 30/12 2022 (låst)

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: "Svenskans ställning  i skolan måste stärkas" – Svenska Dagbladet 29/12 2022

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Svenskan måste bli skolans förstaspråk – Expressen 29/12 2022

Bernt Abrahamsson m.fl.: Säkra svenskan som undervisningsspråk – Östersunds-Posten 28/12 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Helsingborgs Dagblad berättar:

”Uppgifter om kollektiv bestraffning och felaktiga avstängningar gör att Skolinspektionen startar en tillsyn av Engelska skolan i Landskrona. På torsdag kommer också IES skolchef i Sverige till Landskrona för att prata med missnöjda föräldrar.”

Artikeln i övrigt ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till:brev@spraktidningen.se

Språktidningen innehåller alltid mycket intressanta, lärorika och tankeväckande stoff – artiklar och inlägg. I det senaste numret finns bland mycket annat Anders Svenssons artikel om ”Att skriva att i onödan”.  Det var en nyttig översikt som många borde läsa och ta lärdom av.

Den fick emellertid mig att tänka på motsatsen, alltså att infinitivmärket att numera ofta utelämnas, där det borde finnas, nämligen i formuleringar som ska uttrycka framtid. Ibland dyker det upp längre fram i en mening. Ibland kan man få se formuleringen att någonting ”kommer komma”.

Det är bra, att professionella språkvetare angriper onödiga ”att”, men varför är de likgiltiga inför att det behövliga ”att” försvinner?

Verbet komma kan i sig själv ha flera innebörder, såsom att nå fram eller anlända, inställa sig, infalla, inträda men också, i andra sammansättningar, att hända.

Det förekommer också i många (mer eller mindre?) fasta konstruktioner med prepositioner och adverb, däribland dessa:

Komma an, komma av sig, komma bort, komma för, komma ifrån, komma igen, komma ihop sig, komma ihåg, komma in, komma loss, komma med, komma omkring, komma på, komma samman, komma sig, komma sig för, komma sig upp, komma till, komma ut, komma upp, komma vid, komma åt, komma över, komma överens. Samt komma att!

Konstruktionen ’komma att’ för att uttrycka futurum lär vara belagd sedan år 1592. (Enligt Nationalencyklopedins ordbok)

Det var för omkring tjugo år sedan som jag började lägga märke till att den fasta konstruktionen ”komma att” började upplösas och försvinna. Det kan ha börjat med slarvigt uttal av ”att” – t.ex ”det kommer å regna”.

Men kan det möjligen ha något att göra med undervisningen i svenska? Det har jag ingen inblick i.

I den tyska grammatik som jag använde i högstadiet och gymnasiet (och alltjämt har nytta av) står så här:

” ’skola’, ’ska’ = ´komma att´ heter werden”

Och som exempel:

”Die Reise wird eine Menge Geld kosten. Resan kommer att kosta en mängd pengar”. (Min understrykning)

I min engelska grammatik från samma tid står under rubriken ”Skall, skulle”:

Och i min svenska språklära från årskurs 8 står som exempel på tempus:

”Presens; ropar ...... Futurum: ska ropa (kommer att ropa)”

I Norstedts engelsk-svenska ordbok – professionell kan man slå upp att will betyder kommer att.

Och, omvänt, i den svensk-engelska ordboken, att komma ska heta come (plus flera andra konstruktioner) och komma att heter will och shall.

(Men det går naturligtvis att ändra i kommande versioner, som en kvalitetsredaktör hos Svenska Dagbladet genmälde en gång, då jag påpekade saken.)

Likaså kan man i Norstedts dansk-svenska ordbok finna att ville (bl.a.) motsvaras av komma att.

Att jag har lärt mig konstruktionen ”komma att” beror inte på att jag skulle vara mera begåvad än andra. Det är helt enkelt så, att jag fått lära mig den, att någon har lärt mig den.

Vad ska jag nu säga till de invandrare som så ambitiöst kommer till språkkaféer? Får man över huvud taget lov att påvisa regler i språket? Får man lov att rätta? Det händer att de frågar. Nyligen frågade en av dem om det ska heta ”de viktiga dokument, som ...” eller ”de viktiga dokumenten, som ...”.  Det var en aning knepigt att förklara hur det hänger ihop med ”determinativt den”, men vi redde ut det. Men det är en annan historia.

Språkliga ambitioner finns.

Anders Schærström

(Denna nätdagbok mär knuten till nätverket Språkförsvaret)