Söndagens svenskspråkiga sång

Susanne Alfvengren - I rörelse

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer

                     och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger,

klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -

tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,

ändå sitta kvar och bara darra  -

svårt att vilja stanna/

                                   och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden  -

känner en sekund sin största trygghet

vilar i den tillit

                      som skapar världen.

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skoldebattören Linnea Lindquist skriver på Twitter:

”Gödselhandlaren är i gång igen. Ni vet han som startade British International School. Det gick inte som han hade tänkt sig eftersom SI avslog många av ansökningarna då de ansåg att han i princip inte visste vad han höll på med.”

I en artikel  i Aftonbladet den 22 maj 2022 berättade Natalia Kazmierska mer om denna skolentreprenör och hans skolverksamhet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Institutet för näringslivsforsknings webbplats)

19 april 2023

Organisationen Språkförsvaret har efter en medlemsomröstning beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, organisationens hederspris. Detta bland annat för att han under en lång karriär inte bara skrivit på engelska utan även haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska. Prisceremonin kommer att äga rum den 22 april.

Magnus Henrekson

Språkförsvaret är en ideell organisation, som är partipolitiskt obunden. Medlemmarna delar uppfattningen om att svenska språket har ett egenvärde och måste försvaras bland annat gentemot engelskan.

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, sitt hederspris. Detta efter att Magnus Henrekson lyft svenska språkets betydelse inom den ekonomiska sektorn, bland annat i Svenska Dagbladet.

Priset tilldelas Magnus Henrekson med följande motivering:

Nationalekonomen Magnus Henrekson, tidigare professor vid Handelshögskolan i Stockholm och mångårig vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har gett allmänheten särskild insyn i språkets betydelse också inom ekonomin. I en stor debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Eva Forslund varnade Henrekson för en ensidig satsning på engelska inom högre forskning i Sverige. Därmed belyste de den språkliga dimensionen även inom den ekonomiska sektorn. Magnus Henrekson har dessutom levt som han lärt, eftersom han har haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska.

Språkförsvarets hederspris har tidigare bland annat tillfallit:

• Theodor Kallifatides
• Björn Ranelid
• Fredrik Lindström

Den offentliga prisceremonin äger rum i Foajén, Årsta Folkets hus, Årsta torg i Årsta i Stockholm kl. 14.30 lördagen den 22/4 2023.

Publicerad den 19 april

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kolonisatören på besök i lydstaten - information endast på kolonialspråket.

Jag mår illa!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med Svenska Dagbladet idag kom en 32-sidig annonsbilaga med titeln MORGONDAGENS INDUSTRIER, producerad av Human Performance Consulting Sverige AB, som presenterar sig själv med namn på Editor-in-Chief,  Head of Sales, Art Director och andra medarbetare. På dessa trettiotvå sidor kan man läsa om till exempel ”GLS GREEN VISION—SEE THINK--ACT (Gnosjö och Ljungby) ,  FAST AND FRIENDLY PORT HANKO, ROTAGE (Kvänum och Mjölby), RADIOSHUTTLE—WE CONVERT SPACE INTO BUSINESS, IS PLÅT—PRODUCING FOR A BETTER LIFE, TURCK—YOUR GLOBAL AUTOMATION PARTNER, BLASTING SERVICES FOR NORDIC CONDITIONS (en helsida utan ett enda ord på svenska!). Andra annonsörer blandar friskt. Tilltaget är inte unikt—de kommersiella intressena i Sverige kräver tydligen engelskspråkighet. Det kallas ju felaktigt för internationalism, som om ”engelska” skulle vara synonymt med ”internationell”.

Svenska Dagbladet är ju en tidning för svensktalande läsare, men av bilagan att döma vänder den sig till intressenter som föredrar information på engelska. Denna iakttagelse är mycket allmängiltig i dagens svenska mediesamhälle. Hur länge till kan vi säja att samhället är svenskt annat än till namnet?

Förflackningen fortsätter och allmänheten tycks acceptera att så sker. Den språkliga fattigdomen breder ut sig.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter en medlemsomröstning i Språkförsvaret har organisationen beslutat tilldela Magnus Henrekson Språkförsvarets hederspris och Barbara Bergström Årets anglofån. Det sker med följande motiveringar:

Nationalekonomen Magnus Henrekson, tidigare professor vid Handelshögskolan i Stockholm  och mångårig vd för Institutet för näringslivsforskning, har gett allmänheten särskild insyn i språkets betydelse också inom ekonomin. I en stor debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Eva Forslund varnade Henrekson för en ensidig satsning på engelska inom högre forskning i Sverige. Därmed belyste de den språkliga dimensionen även inom den ekonomiska sektorn. Magnus Henrekson har dessutom levt som han lärt, eftersom han har haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska.

Barbara Bergström, Internationella Engelska Skolans grundare, framhärdade i att svara på engelska, när Carina Bergfeldt i ett intervjuprogram i SVT ställde frågor på svenska till henne. Detta är extra arrogant med tanke på att Barbara Bergström som skolentreprenör har stått för en massiv introduktion av engelska som första undervisningsspråk redan i grundskolan. Få personer, om någon, har åsamkat svenska språkets ställning en så allvarlig och bestående skada som Barbara Bergström.

Språkförsvarets hederspris har tidigare tillfallit Pehr G. Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid, Terminologicentrum (Anna-Lena Bucher) och Fredrik Lindström. Årets anglofån har tidigare tilldelats Stockholms stad, Tele 2, Sveriges Television, PostNord, Internationella Engelska skolan och Stefan Löfven.

Den offentliga prisceremonin äger rum i Foajén, Årsta Folkets hus, Årsta torg i Årsta i Stockholm kl. 14.30 lördagen den 22/4 2023.

Hjärtligt välkomna!

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se
http://www.sprakforsvaret.se

E-post:

sprakforsvaret@yahoo.se

sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

Lisa Irenius skrev den 16/4 i Svenska Dagbladet bland annat:

Kriget i Ukraina har tydliggjort behovet av sammanhållning i Europa. Därtill är det trots allt EU – inte USA – som Sverige är en del av: en dryg tredjedel av våra nya lagar har ursprung i EU-beslut. Med det i åtanke är det rätt märkligt att europeiska perspektiv är så frånvarande i svensk kulturpolitik. (Liksom svensk kultur är frånvarande under Sveriges ordförandeskap i EU, som SvD rapporterade om i fredags.)

Det är en ödets ironi att de som i dag gör mest för europeiskt kulturutbyte sannolikt är… amerikanska strömningsjättar. Jag pratar med en tysk kompis som för första gången har sett en svensk tv-serie – på Netflix. ”Kärlek och anarki” närmare bestämt: ”Den var mycket roligare än jag trodde!” Att satsa alltmer på internationellt (det vill säga icke-amerikanskt) innehåll har blivit en framgångsfaktor för Netflix, som på köpet har fått människor att upptäcka serier som spanska ”La casa de papel” och franska ”Dix pour cent” (”Ring min agent!”). Tack vare svenska dramaserien ”Young royals” blev det ju till och med coolt att lära sig svenska ett tag. Åtminstone i USA.

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Lisa Irenius på Svenska Dagbladet)

Hej Lisa!

Bra skrivet   https://www.svd.se/a/15y0aq/varfor-upprors-sa-fa-av-amerikaniseringen-av-sverige om "hotet" mot svensk kultur!

Och som du också skriver - för många (de flesta?) svenskar verkar det vara helt naturligt att amerikansk kultur tränger in och tränger undan den svenska.

Språk och kultur hänger ju ihop. Med engelskans intåg i Sverige följer också den anglosaxiska kulturen. Eller tvärs om, med den amerikanska kulturen följer också engelska språket som en naturlig följd.

Sveriges Riksdag antog ju en språklag 2009 (SFS 2009:600), där svenska är det officiella språket i Sverige och där finns också sju minoritetsspråk. Engelska nämns överhuvudtaget inte!

Ändå tränger engelskan in överallt i samhället. Jag tror att det för med sig att engelskan kommer vara ett officiellt språk i Sverige om ett antal år. På längre sikt blir det kanske också huvudspråket i Sverige.

På Irland var tidigare iriskan det språk som talades av alla, men som man kan läsa i Wikipedia: "Den engelska överheten var inte särskilt förtjust i språket. Det sågs som ett hinder för upplysningen, och när den nationella folkskolan infördes på Irland, var det meningen att den skulle utrota iriskan.". Detta lyckades man väl ganska bra med. I Sverige ökar antalet engelskspråkiga skolor stadigt. Störst är väl Internationella Engelska Skolan. Förra sommaren åkte jag båt från Visby till Nynäshamn och hade sällskap av en skolklass från IES i Stockholm. Eleverna flanerade runt på båten i små grupper och alla pratade engelska med varandra. Att de kunde svenska hördes när de handlade i kiosken ombord, men engelska var uppenbarligen det naturliga språket när de talade med varandra.

Det finns så många tecken på att engelskan tränger in mer och mer i Sverige. Ett är det du nämner i din artikel, nämligen uttryck som "manspreading", "resting bitch face" osv. Engelska uttryck på olika företeelser omnämns ofta i radio och i tidningar och gärna med tillägget "som det också heter". Observera, man säger aldrig "som det också heter i USA", utan bara "som det också heter". Det blir då liksom redan inkorporerat i svenskan på något vis. När jag som bor i en kranskommun till Stockholm åker pendeltåg så är man idag tvåspråkiga. Stationsutrop och annat i högtalarna sker på Sveriges officiella språk svenska och det inofficiella språket engelska. Alla officiella skyltar uppsatta på pendeltåg- och tunnelbanestationer har blivit tvåspråkiga - svenska och engelska.

Reklam i tidningar och i tv har som regel engelska inslag, exempelvis i namn på svenska produkter och texter i reklamen. I tv kan man ofta se reklam helt på engelska och då verkar det viktigt att inte texta på svenska! Att man undviker att texta det engelska pratet i reklamen beror nog på att man vill förmedla en känsla av att vi egentligen befinner oss i USA. Går man runt i gallerior, t ex "Mall of Scandinavia" (OBS namnet!) så finns engelskan överallt - "SALE", "MID SEASON SALE", osv osv. Undrar om man vet vad ordet "sale" betyder på franska?  När företaget OATLY var nytt hade man helsidesannonser i de stora morgontidningarna med långa texter helt på engelska! Förpackningarna har fortfarande långa texter på engelska. Allt fler svenska företag har engelska företagsnamn. 

Det är nog så att Svensk Handel älskar engelska. År 1997 införde man den amerikanska företeelsen Halloween i Sverige genom helsidesreklam i tidningarna, som beskrev hur firandet ska gå till och hur man går runt spöklikt utklädda, knackar dörr och säger "trick or treat". Lyckad satsning av Svensk Handel!

Tittar man på programutbudet i de 20 vanligaste tv-kanalerna i Sverige så har jag en känsla av att det vanligaste språket inte är svenska utan engelska!

Lyssnar man på musik på radiokanalerna så är definitivt det vanligaste språket engelska. P4 har kanske lite fler svenskspråkiga låtar än de kommersiella kanalerna, men flertalet är absolut engelska låtar även på P4. Man spelar ibland även musik med spansk eller italiensk text på P4. Fransk musik dyker upp ibland också. En lustig detalj är att Europas största språk tyska nästan aldrig förekommer i musiken i P4. Det finns en (!) låt som kanske spelas ett par gånger om året, nämligen "99 Luftballons". En låt från 1983. 

Tittar man på hur byggbolagen döper sina hus, så är det nog bara riktigt höga byggnader som får namn. Bygger man en skyskrapa så får den ofta ett engelskt namn! Vi har som exempel "Kista Science Tower", "Victoria Tower". I Malmö finns "Turning Torso" och i Göteborg finns "Gothia East Tower", "Citygate" med flera.

Det går att beskriva många, många fler företeelser i Sverige där man går över till engelska och där amerikansk kultur tar över, men jag stoppar här nu.

Hälsningar (Best regards)

Jonas Borelius

16/4 2023

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)