Söndagens svenskspråkiga sång

Jack Vreeswijk - Grimasch om morgonen

Söndagens svenskspråkiga dikt

SI DRÖMMAREN KOMMER DÄR

Si drömmaren kommer där,

sitt huvud mot bröstet sänkt han bär.

På ensliga stigar vill drömmaren vandra

och är icke lik oss andra.

Han drömmer drömmar, som hädiskt ljuga,

att sol och måne och stjärnor för honom buga.

Han är vår faders käraste son,

kommer och låter oss slå'n!

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nej, Burger King i Mjölby.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Austronesiska är den största språkfamiljen i världen med cirka 1200 språk, vilket motsvarar en femtedel av världens språk. Dess 350 miljoner talare är spridda över ett enormt område som sträcker sig från Madagaskar i väster till Påskön i öster och från Hawaii i norr till Nya Zeeland i söder, inklusive halvöar och öar i Sydostasien, de flesta öarna i centrala och södra Stilla havet och Taiwan. Medan vissa språk i de västra delarna av Austronesien talas av miljontals människor, talas de många språken i de östra delarna av få människor (i genomsnitt tusen eller mindre per språk).

Austronesiska språk anses härstamma från ett enda urspråk, som troligen talades i Taiwan för cirka 5 000 år sedan. Eftersom tidsdjupet för de austronesiska språkens utveckling är relativt litet, är de lexikalt och strukturellt mindre divergerande än vad man kunde ha förväntat sig med tanke på familjens storlek och geografiska spridning. Javanesiska, sundanesiska, malajiska och tagalog är de största austronesiska språken.

Utbredning. Austronesiska talas på Madagaskar, i Malaysia, Indonesien, Filippinerna, Taiwan, i vissa kustområden på Nya Guinea och i ögrupperna Melanesien, Mikronesien och Polynesien. Det talas också i fickor på det asiatiska fastlandet: i södra Vietnam och södra Kambodja (chamiska språk) och på ön Hainan i södra Kina (tsatspråk)."

Informationen är hämtad från The Language Gulper.

Anmärkning: Tack vare modern dna-teknik vet man t.o.m att malagassiska, det austronesiska språket på Madagaskar, härstammar från en invandring från sydöstra Borneo, förmodligen på 400-talet e.v.t

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentarerna är hämtade från Språkförsvarets vänner på Facebook.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...på svenska!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På DN debatt finns den 4 april en artikel  där följande citat ingår:

Inom nationalekonomi anses det vara en kvalitetsfråga att undervisning allt oftare bedrivs på engelska. Samtidigt innebär det dock att svenska texter och kunskap om specifikt svenska institutioner och svensk politik får allt mindre utrymme.

När det gäller vetenskapliga artiklar som riktar sig till läsare som är verksamma både inom och utom Sverige förstår jag att forskare väljer att publicera sina rön på engelska men när det gäller artiklar som knappast kan vara av intresse för andra än de som kan svenska finner jag att svenska är ett utmärkt språk. Ett exempel är en doktorsavhandling skriven på svenska om ha-bortfall i svenskan.

Valet av språk har ju definitivt inget med kvaliteten vare sig på specifik forskning eller en artikel att göra. Jag hoppas att författarna till debattartikeln i DN är ensamma om att tro att kvaliteten skulle bli bättre om en vetenskaplig artikel skrivs på engelska i stället för svenska.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ingen självklarhet i dessa dagar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter idag intervjuas bland annat Catharina Grünbaum, tidigare språkvårdare på Dagens Nyheter, om en eventuell övergång till ett enhets-dom.

”Men att det bara skulle vara en tidsfråga innan de och dem ersätts av dom även i skriftspråket håller långt ifrån alla med om.

– Nej, det är inte givet. Språket förändras visserligen, men det har ingen egen inneboende kraft. Det är vi språkbrukare som förändrar det, språket är på många sätt ett majoritetsbeslut, säger Catharina Grünbaum.

Under tjugo år var hon språkvårdare på Dagens Nyheter, dessförinnan jobbade hon på Svenska Språknämnden, en föregångare till Språkrådet. Hon säger att enskilda ord sällan varit föremål för breda debatter eller reformer. Arbetet på Språknämnden på 1970-talet handlade bland annat om att få myndigheter och politiker att skriva begripligt. Där behövde språket verkligen demokratiseras.

– Mitt intryck från den pågående debatten är att vissa språkvårdare och språkforskare vill visa sig radikala och förorda dom trots att det inte tycks finnas något brett folkligt stöd för eller krav på en genomgripande dom-reform.

Så hur kan man förstå reformivern?

– Eftersom många svensklärare har svårt att lära ut de och dem, framstår dom som en pragmatisk lösning på problemet. Det verkar också finnas ett dåligt samvete bland språkvårdare och forskare för att det finns klasskillnader i språket. Men att börja skriva dom förändrar inget i det avseendet, det är inte demokratisering, det är falsk folklighet, säger Catharina Grünbaum.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)