Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter att i nätdagboken ha läst om ”Town Hall Meeting” med kommunalråden i Södertälje  kom jag att tänka på att denna kommun bedrövligt nog inte har någon personalavdelning utan en HR-avdelning med en HR-chef och HR-specialister. Förkortningen HR står för ”Human Resources”, som översatt från engelska till svenska betyder ”mänskliga resurser”. Varför har en dålig beteckning på engelska ersatt den förträffliga svenska beteckningen personalavdelning? Hur många andra kommuner i Sverige har HR-avdelningar? Beklagligt nog tillåts den engelska galenskapen galoppera fritt i Sverige, ja, rentav skena.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Hör med förfäran, allt oftare, hur radiojournalister betonar alldeles åt pipan. Man får intrycket av att de inte alls begriper vad det är de läser (det är uppenbart att de läser upp skriven text). 

Vad är det för slags mode? Jag har intrycket av att det är yngre personer som beter sig sådär - erfarna radiopratare gör det inte.

När de betonar fel blir talet inte korrekt, det blir förvirrande (speciellt för nysvenskar som vill tillägna sig svenska språket) och förmedlar någon sorts absurd snobbism. 

Stötande för oss som åhörare blir det i vilket fall som helst. Och svårbegripligt.

Med bästa hälsningar

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Estraden & Victor Leksell - Bra för dig

Söndagens svenskspråkiga dikt (en tanka)

jag såg dig i dag 

du höll ett stort paraply 

över er båda 

tårarna rann i regnet 

ensam gick jag vidare 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret, företrädda av Per-Owe Albinsson och Kajsa Pehrsson, höll ett föredrag på temat "Engelskspråkig undervisning i svensk skola" i Högbergskyrkan,  efter en inbjudan från Västerbergslagens humanistiska förening i Ludvika.

Föredraget varade i en och en halv timme, inför en intresserad och vetgirig publik på knappa 30 personer och som ställde många frågor. 

Kvällen avslutades med en mycket god middag hemma hos Bernt Abrahamsson med fru, medlem i så väl Humanistiska föreningen som i Språkförsvaret, och som var den som hade bjudit in oss.

Tack för en trevlig och givande kväll, vilken gav mersmak!

Per-Owe Albinsson/Kajsa Pehrsson, 

medlemmar i Språkförsvarets styrelse 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Språktidningen hittade jag en utförlig artikel om det faktum att fler och fler gymnasier undervisar på engelska i synnerhet, men också på andra språk. Av artikeln framgår att 27 procent av Sveriges gymnasieskolor erbjuder ämnesundervisning helt eller delvis på ett annat språk än svenska- i de flesta fall engelska. Och hur påverkar egentligen denna typ av undervisning elevernas kunskapsnivå?

För och nackdelar med denna undervisning har, som bekant, blossat upp vid flera tillfällen och i flera sammanhang. Det finns, enligt artikeln. Lite forskning på området som kommer fram till olika slutsatser. Ett forskarteam, som under tre år följt 240 gymnasielever från gymnasier där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk och gymnasier där undervisningen sker på svenska. Under de tre åren har man följt eleverna.

Vi har försökt att ge en så objektiv bild som möjligt för att de vad för effekt engelskundervisning får på elevernas kunskaper i engelska och svenska. säger en av forskarna, professorn vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet Liss Kerstin Sylvén. Hennes forskarteam har kommit fram till att svenskan och engelskan förbättras i de klasser där man har undervisningen blandad och, förstås, klasserna med engelsk undervisning. Men där engelskan är undervisningsspråket, märks ingen utveckling av kunskaperna i svenska. Det framgår inte om jämförelsen med gymnasier med bara svenska som undervisningsspråk har gjorts med elever med samma eller nästan samma studiekapacitet och studiemotivering som eleverna i de engelskspråkiga skolorna. Därför tycker jag inte att den forskargruppens slutsatser håller riktigt. Detta är värt att diskutera. Men lektorn på institutionen för svenska och utländska språk vid Stockholms universitet Maria Lim Falk, kommer fram till en annan slutsats om bl.a kunskaperna i svenska.

Jag uppmanar därför alla intresserade i Språkförsvaret att läsa artikeln i nummer 8 av den utmärkta tidskriften Språktidningen. Där finns många tänkvärda aspekter på det här problemet.

Stig Engzell

(medlem i Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...på läsfronten!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)