Ur Sverker Sörlins bok ”Till bildningens försvar” citerar jag:

”….. Vi vill bevara öppenheten. Men hur skall den kunna bevaras utan att vår förmåga att se klart och skilja mellan klokhet, dumhet och ren propaganda eroderar i de mediala bubblor vi är instängda i?

  Det svar som intresserar mig är kunskap. Det finns förstås andra, men utan kunskap blir hanteringen av dessa utmaningar strängt taget omöjlig. Jag talar då inte i första hand om forskning, utan om kunskap hos medborgarna. Dess verkliga betydelse för oss är det arbete den gör för att hålla samhällen samman, skänka medborgarna en någorlunda gemensam förståelse av världen och samhället – en grund vi kan stå på tillsammans för att forma, förändra och förbättra. Kunskap gör, att vi kan bygga samhällen med trygghet och frihet, och säkra en klokare relation till livsbetingelserna runtomkring oss. 

  Vi måste kunna veta tillsammans. Det är detta jag kallar bildning.”

I språkligt sammanhang är min tolkning av Sverker Sörlin följande:

--- Att ”veta tillsammans” i Sverige betyder, att man skall kunna god svenska och därmed kunna göra sig förstådd och bemött i tal och skrift inom alla samhällets områden och sektorer. Svenska språket skall vara en självklarhet. Bristande kunskap i svenska vid en längre tids vistelse i Sverige är brist på bildning.

--- Att ”veta tillsammans” i Norden betyder, att man som svensk i tal och skrift skall kunna förstå och göra sig förstådd på norska och danska. Om förutsättning finns i hemmiljön skall finska också omfattas. Att använda engelska vid mellannordiska kontakter är brist på bildning.

--- Att ”veta tillsammans” i Europa betyder, att man som svensk i tal och skrift skall kunna förstå och göra sig förstådd på helst två av språken tyska, franska, italienska eller spanska utöver engelskan, gärna kryddat med något östeuropeiskt eller baltiskt språk. Bästa överraskningen internationellt är att bjuda på kunnande i värdlandets språk, och utländska personer på svenska skall berömmas. Enbart engelska vid alla europeiska kontakter ger en ytlighet i allt umgänge och är i grunden en brist på bildning.

--- Att ”veta tillsammans ” i världen betyder, att beroende på verksamhet, ju mer man lär om lokala förhållanden, och särskilt språk, desto bättre förutsättning finns att förstå lokala sammanhang. Skapande och enbart vistelse inom västerländska engelskspråkiga umgängesbubblor är brist på bildning. 

--- God bildning är också att stödja de svenska minoritetsspråkens överlevnad och utveckling i de lokala områden inom Sverige, där de har sin utbredning. 

Därför är jag medlem i Språkförsvaret!

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...