När den vanligtvis blide journalisten och sportkommentatorn Jacob Hård vid ett restaurangbesök bara fick sin meny på engelska, blev han både arg och ledsen. I ett kort meddelande berättade han om händelsen och personalens klena ursäkter. Till saken hör att Jacob Hård  har besökt ett stort antal länder i sitt arbete och inte saknar språkkunskaper. Ändå blev nu måttet rågat. Ska jag bli exkluderad i mitt eget land ? skrev han och möttes av stort bifall och igenkännanden.

Och därvid kunde det kanske ha stannat.

Men vi vet ju att det är en lång väg att gå innan fjällens ska bort från den blindes ögon.

En annan reaktion kom också förstås.  Carolin Dahlman som kallar sig högerliberal skriver: " Svenska restauranger  ska självklart få ha menyer på vilket språk de önskar. Ett fritt Sverige tillåter sånt. Protesterna emot är obehagliga. Ett slutet Sverige förblir inte rikt och lyckligt."

Så hur ska man svara på något sådant? Jag vet förstås att Ironi är ett svårt grepp och begrepp och jag vet inte hur Carolin tog emot mitt meddelande. Men så här skrev jag: "Klart menyer ska vara på engelska för svenska är ett dumt bondspråk och de som vill att svenska ska finnas i Sverige är bara dumma vänstervänner. Egentligen borde allt vara på engelska! Tack för ditt fina inlägg, svenskan har inget i ett modernt Sverige att göra. Long live English!”

A.R

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Universiteten i Nederländerna vidtar åtgärder för att minska inflödet av internationella studenter och öka kunskaperna i nederländska hos studenter och anställda. De 14 universiteten har kommit överens om åtgärder för att säkerställa detta, rapporterar NL Times.

Tills vidare kommer inga nya engelskspråkiga bachelorprogram att utvecklas. Universiteten kommer också att inventera vilka kurser som för närvarande undervisas på engelska och som kan bytas helt till nederländska. Aktiv rekrytering på internationella mässor är inte längre tillåtet, även om institutionerna gör ett undantag för sektorer med betydande brist på arbetskraft. Universiteten kom också överens om att större kandidatexamina åtminstone också måste erbjudas på nederländska. Tänk till exempel på ekonomi eller psykologi.

"Å ena sidan står vi för internationalisering, men vi ser också att sociala och politiska frågor väcks om den modell vi hade", säger Jouke de Vries, ordförande för de nederländska universiteten. Föreningen vill "arbeta seriöst med att lösa flaskhalsarna". Universiteten vill behålla sin autonomi. "Det var ganska komplicerat att få dem på samma sida", säger De Vries.

Fullständig rapport på NL Times webbplats!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)