Insändare i Dagens Nyheter söndag 31 juli 2005. Frågeställningen är fortfarande aktuell, eller hur?

Sent på kvällen ringer en äldre släkting. Hon är bekymrad. Bankomatkortet är borta och hon försöker anmäla det till Nordeas spärrservice. Men hon har lite hörselproblem och kan inte urskilja anvisningarna på deras telefonsvarare.

När jag ringer upp visar det sig att det inte är så konstigt att hon inte hör vad som sägs. Meddelandet är nämligen helt på engelska, När jag framför detta till Nordea instämmer de till sin heder att det är helt ohållbart.

Men det stämmer också till eftertanke, Att kunskaper i engelska är så utbredda i Sverige är bara positivt. Men att ersätta svenska med engelska riskerar inte bara att utarma den språkliga kommunikationen utan utesluter också många människor, ofta äldre, som inte har vuxit upp i dagens anglifierade samhälle.

Henrik Berggren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mer än tre fjärdedelar av personer med invandrarbakgrund använder tyska som sitt huvudsakliga kommunikationsspråk i hemmet. Detta meddelade den federala statistikbyrån i samband med den internationella modersmålsdagen i onsdags. Enligt rapporten använder knappt 54 procent ett annat språk hemma. De vanligaste andraspråken är turkiska, arabiska, polska, engelska och rumänska. De svarande delades in i två grupper. Nästan 73 procent av de direkta invandrarna talar tyska hemma, varav tyska är det enda språket för 21 procent. 90 procent av de direkta ättlingarna till invandrare talar tyska hemma, en tredjedel till och med uteslutande.

Fyra femtedelar av den totala befolkningen talar enbart tyska i hemmet. Flerspråkighet (tyska plus minst ett annat språk) förekommer i knappt 16 procent av hushållen. Tyska dominerar i en tredjedel av dessa 16 procent, medan de övriga huvudsakligen använder ett annat språk för att kommunicera. De återstående 5 till 6 procenten använder inte tyska alls. (hasepost.de, wdr.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)