Lärarna underpresterar och studenternas lärande försämras. Så blir det när undervisningen sker på ett språk som varken är lärarnas eller studenternas modersmål, skriver förläggaren Ola Håkansson och forskaren Peter Svensson.

”När undervisningen på svenska universitet sker på engelska, som oftast varken är studenternas eller lärarnas modersmål, får det flera negativa konsekvenser, anser författarna till boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, 2024). Under de senaste tio till femton åren har engelskans inflytande på svenska lärosäten ökat, både som forsknings- och undervisningsspråk. Mellan 2007 och 2020 fördubblades andelen engelskspråkiga program, konstaterar Språkrådet i rapporten Språkval och internationalisering (2022). I dag är dessutom 65 procent av den obligatoriska kurslitteraturen på svenska universitet och högskolor engelskspråkig. 24 procent av all högre utbildning saknar helt svensk kurslitteratur och Språkrådet menar att det inom högskolevärlden har skett ett språkskifte där engelskan i dag dominerar.

Konsekvenserna av denna utveckling för utbildningens kvalitet är problematiska, och det är detta vi diskuterar i boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, 2024). I boken beskriver vi engelskans tilltagande dominans på svensk högre utbildning som en i hög grad ointellektuell och oreflekterad hållning till internationaliseringen av högre utbildning. De beslut som fattas om undervisningsspråk – det så kallade språkvalet – fattas i själva verket i strid med rådande forskning på området. I alla fall om man ser studenternas lärande som något som bör prioriteras.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)