Igår reagerade skoldebattören Linnea Lindquist mot beskrivningen av Internationella Engelska Skolan i artikeln ”Kvartal gör ett magplask”. Hon skriver inledningsvis:

”I fredags sände Kvartal programmet Fredagsintervjun.  Veckans gäst var Damian Brunker, rektor på Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna.

Den bild som sattes i programmet är att IES i Eskilstuna verkar i ett utsatt område, med ett tufft elevunderlag. Det var något som skavde när jag lyssnade på intervjun så jag gjorde som jag alltid gör – går till statistiken.

Den kommunala skolan Fröslundaskolan har 79 procent elever med utländsk bakgrund. Det är 13,6 procent elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.

Internationella Engelska Skolan har 77,4 procent elever med utländsk bakgrund. Det är 53,6 procent av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.

Vi går till klasstorleken. Det är viktig parameter för att förstå hur tufft elevunderlaget är. Om en skola har låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning går det inte att ha stora klasser eftersom det blir svårt att hålla ordning, och eleverna behöver mycket akademiskt stöd.

På den kommunala Fröslundaskolan har de små klasser.

Åk 1: 90 elever
Åk 2: 48 elever
Åk 3: 70 elever
Åk 4 har 20 elever
Åk 5 har 17 elever
Åk 6 har 24 elever

De har ett snitt på 11,3 elever per lärare.

På IES har de stora klasser.
F-3 är 28 elever per klass.
Åk 4-5 är det 30 elever per klass.
Åk 6-9 är det 32 elever per klass.

De har ett snitt på 16,5 elever per lärare.

IES hade misstänkt betygsinflation läsåret 2018/2019. Då fick 68,3 procent av eleverna högre betyg i matematik, jämfört med betyget på nationella proven. I svenska var siffran 38,7 procent. De verkar ha skärpt till sig i år, kanske på grund av all uppmärksamhet i media om att IES är de en av de värsta aktörerna när det kommer till att fuska med betygssättningen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Turkish Airlines har infört översättningsenheter på turkiska flygplatser. Syftet är att passagerarna ska kunna kommunicera med personalen på sitt modersmål. Apparaterna kan känna igen och översätta 52 språk och 72 accenter. Det som sägs transkriberas på skärmar och kan läsas i realtid av personal och gäster på två skärmar. Turkish Airlines VD Bilal Ekşi vill säkerställa att passagerarna får en "smidig och sömlös reseupplevelse" oavsett nationalitet. Det finns redan 100 enheter i bruk på flygplatserna i Istanbul, Adana, Ankara, Antalya, Bodrum, Dalaman och Izmir. Andra platser, t.ex i Storbritannien, kommer att utrustas med samma enheter under årets lopp. (Källa: aerotelegraph.com)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)