Svenskar är speciella i sin inställning till språk: ingenstans i Europa värderas kunskaper i ett andraspråk (L2) så högt (läs: engelska) och kunskaper i ett tredje språk (L3) så lågt som här.

Fil.dr i ämnesdidaktik  Alastair Henry vid Högskolan Väst har många år forskat i frågor om motivation till språk och språkinlärares inställning, och skriver i boken "Tredjespråksinlärning" (Studentlitteratur) om detta.

Lärare i ett tredje språk har utmaningen att det inte är mycket i det svenska samhället som understödjer L3-inlärning, när engelskan har en så stark ställning. Det gör att de externa motivationsfaktorerna för att kunna franska, spanska eller tyska är svaga, och man måste förstärka interna motivationsfaktorer  istället. Eller annorlunda sagt, i stället för målbilder i form av hurdana fransk-, spansk- tysklärare-/talare är, så skapar man målbilder med sig själv i situationer som talare av språket. Eleverna får visualisera och beskriva sig själv i form av olika självbilder: en  möjlig självbild som språkanvändare, en självbild vad som vore bra och en bild av hur illa det skulle vara utan aktuella kunskaper i språket i framtiden.

Henry resonerar här om varför svenska elever börjar med starka ideala självbilder i årskurs 4-6, men hur de kraftigt minskar under årskurs 7-9, i synnerhet bland pojkarna. Han ställer sig dessutom tveksam till om meritpoäng i språk egentligen har någon verklig motivationshöjande verkan på elevers självbilder av sig som fransk-, spansk- eller tysktalande. Det är målbilden som driver elever att vilja kunna språket.

Olle Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

14 februari 2024 10:53

För över 65 år sedan fanns en bok - Allas andra språk, som blev min
ingång till språkvärlden.
Om man först väljer ett brodersmål kan man sedan välja ett tredje språk,
t.ex engelska, tyska eller franska och därmed klara sina internationella kontakter.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...