Insändare i Dagens Nyheter söndag 31 juli 2005. Frågeställningen är fortfarande aktuell, eller hur?

Sent på kvällen ringer en äldre släkting. Hon är bekymrad. Bankomatkortet är borta och hon försöker anmäla det till Nordeas spärrservice. Men hon har lite hörselproblem och kan inte urskilja anvisningarna på deras telefonsvarare.

När jag ringer upp visar det sig att det inte är så konstigt att hon inte hör vad som sägs. Meddelandet är nämligen helt på engelska, När jag framför detta till Nordea instämmer de till sin heder att det är helt ohållbart.

Men det stämmer också till eftertanke, Att kunskaper i engelska är så utbredda i Sverige är bara positivt. Men att ersätta svenska med engelska riskerar inte bara att utarma den språkliga kommunikationen utan utesluter också många människor, ofta äldre, som inte har vuxit upp i dagens anglifierade samhälle.

Henrik Berggren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)     ...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  ...

Forskare som inte har engelska som modersmål arbetar mycket hårdare bara för att hänga med, visar global forskning.   Numera är det nödvändigt att ha åtminstone grundläggande kunskaper i engelska i de flesta forskningssammanhang. Men samtidigt läg...

  Tidsandan, från början ett tyskt begrepp, Zeistgeist, betyder tidsålderns och det dåvarande  samhällets anda och avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Det intressanta i begreppet är att Zeit...