Förutom plattityder på engelska lyckas också reklammakarna stava "kreativt" på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är översatt från Overcoming Language Barriers in Academia: Machine Translation Tools and a Vision for a Multilingual Future i BioScience oktober 2022)

Med hjälp av översättningsverktyg kan översättningar av sammanfattningar, nyckelord och hela artiklar bli normen för forskningsprogram som sträcker sig över språkgränser (figur 1; Amano et al. 2021b). Att översätta vetenskapliga sammanfattningar är redan en vanlig praxis för vissa tidskrifter i tvåspråkiga eller (främst) icke-engelskspråkiga länder (t.ex. Canadian Journal of Forest Research, Brazilian Journal of Biology). En normalisering av översättningspraxis kommer att öka tillgången till vetenskaplig forskning för forskare, studenter, lärare, beslutsfattare, journalister och samhället i stort. Det skulle också kunna leda till att översättningsarbetet fördelas mer jämlikt mellan personer med engelska som modersmål och personer som talar engelska som andraspråk, eftersom översättningar inte bara skulle ske från andra språk till engelska (figur 2a) utan också från engelska till andra språk (figur 2b). När personer med engelska som modersmål inte kan översätta direkt till ett språk som de inte behärskar måste de hitta och betala för (eller återgälda) översättningstjänster, vilket är vanligt för personer med ett annat modersmål än engelska. Dessutom kommer översättning av sammanfattningar att bidra till att avsevärt förbättra noggrannheten i maskinöversättning av vetenskapliga texter, vilket vi beskrev ovan.

 
Figur 1.

Ett exempel på ett beslutsträd som författare kan använda för att bestämma när och hur de ska översätta sina forskningsresultat. Forskare vars forskningsprogram uppfyller en eller flera av de listade omständigheterna kan överväga att översätta till språk som är relevanta för dessa omständigheter. Eftersom vi förstår att forskare ofta är begränsade av resurser och tid, ger vi detta diagram som ett förslag på när man bör prioritera översättning, eftersom översättningar kan vara användbara under ytterligare omständigheter.

Figur 2.

Två visuella metaforer för att beskriva hur man bryter ner språkbarriärer och förflyttar vetenskapen mot flerspråkighet. (a) I dag fungerar engelskan som ett centralt nav för vetenskaplig kommunikation och får mycket mer input från personer som talar andra språk än tvärtom. (Endast språk med mer än 230 miljoner aktiva talare visas.) Förkortningar: Ar, arabiska; Be, bengali; Ch, kinesiska; En, engelska; Fr, franska; Hi, hindi; Po, portugisiska; Ru, ryska; Sp, spanska; Ur, urdu. Siffrorna har uppskattats enligt Eberhard och medarbetare (2022). (b) På kort sikt kan maskinöversättningsverktyg och insatser från forskarsamhällen bidra till att skapa sekundära språknav (se huvudtexten) som skapar och sprider vetenskaplig kunskap mellan alla språk inom varje språkfamilj. Hindi kan till exempel fungera som ett anslutningsspråk; vetenskap som översätts till hindi kan sedan lättare översättas från hindi till andra indoariska språk. (c) I takt med att maskinöversättningstekniken förbättras kommer ett större utbyte mellan språkfamiljerna indirekt att gynna talare av språk med färre aktiva talare (infällt), som på grund av geografi eller historia ofta måste lära sig ett andraspråk från någon av dessa stora språkfamiljer. Till exempel kommer den större tillgången på texter översatta till italiska språk att underlätta översättning till språk som historiskt och geografiskt är associerade med spanska (dvs. inhemska språk i Iberiska halvön, Sydamerika och Centralamerika). (d) För närvarande måste studenterna bli duktiga på engelska under eller före sina forskarstudier om de vill satsa på en karriär inom vetenskapen, vilket innebär en språkbarriär som kan sammanfalla med andra barriärer. (e) På kort sikt kan strukturella förändringar av institutioner, åtgärder av individer och maskinöversättningsverktyg hjälpa studenter att överbrygga barriären. (f) På lång sikt kommer avancerad översättningsteknik och en mer flerspråkig vetenskapsakademi att bidra till att riva språkbarriärerna. Enligt detta mer tillgängliga paradigm kan forskare kanske utveckla sina karriärer och sina kunskaper i engelska parallellt, i stället för att behöva kunskaper i engelska som en förutsättning för en karriär. I slutändan kommer ett mer flerspråkigt forskarsamhälle att göra vetenskapen mer tillgänglig för den flerspråkiga allmänheten.

Vi rekommenderar att forskare överväger att översätta artiklar (eller, som ett minimum, sammanfattningar och nyckelord) när arbetet utförs i en region eller ett land där det primära språket inte är engelska, när forskargruppen består av forskare vars primära språk inte är engelska eller när forskningen direkt eller indirekt påverkar en grupp människor vars primära språk inte är engelska (figur 1). När forskning passar in i den första eller tredje av dessa kategorier bör teamen alltid samarbeta med lokala forskare för att undvika fallskärmsforskning (Haelewaters et al. 2021, de Vos et al. 2022). Författare som talar det språk som valts ut för översättning kan skapa ett första utkast med DeepL Translator, Baidu Translate, Naver Pagago, Yandex.Translate, Google Translate eller ett liknande verktyg, som sedan kan redigeras manuellt. Författare som inte talar det andra språket kan samarbeta med tidskrifter för att hitta ömsesidiga översättningspartner eller andra former av stöd (kompletterande tabell S1; Amano et al. 2021b), eller så kan de söka efter ömsesidiga översättningsmöjligheter via forum som ResearchGate eller preprint-servrar som bioRxiv (Khelifa et al. 2022). Eftersom vissa aspekter av översättning är subjektiva (t.ex. specifika val av vokabulär eller idiomatiska översättningar) är det viktigt att hänvisa till den person eller programvara som användes och om maskinöversättningen (om en sådan gjordes) verifierades av en människa (Croft 2021; se översättningsnoten i källförteckningen). Det är viktigt att skapa en byline för översättning eller språkgranskning för att normalisera erkännandet av dessa kritiska tjänster, ge forskare ett alternativ till att byta författarskap mot redigeringshjälp och tillhandahålla en språkkontakt som översättningsfrågor kan riktas till.

Översättningar av tidigare publicerade vetenskapliga artiklar (även av författarna själva) kan ofta inte publiceras offentligt på grund av upphovsrättsliga restriktioner. Därför kan forskare vilja inkludera en översättning av ett fullständigt manuskript som en del av det kompletterande materialet när de skickar in sitt arbete för publicering eller som en del av material som lagras på tillgängliga webbplattformar som Open Science Framework (osf.io) eller GitHub (GitHub.com), som kan uppdateras vid en senare tidpunkt för att inkludera ytterligare översättningar. I framtiden föreslår vi att tidskrifter med upphovsrättsliga begränsningar kan införa avgiftsbefrielse för översatta versioner (se tabell S1). Observera att open access i sig inte innebär något om upphovsrätt, men vissa tidskrifter publicerar open access-artiklar med Creative Commons-licenser som CC BY, CC BY-SA, CC BY-NC eller CC BY-NC-SA, som tillåter översättning utan upphovsrättsintrång (BY betyder "Upphovsmannen måste krediteras", SA betyder "Anpassningar måste delas enligt samma villkor" och NC betyder "Endast icke-kommersiell användning av verket är tillåten"; se creativecommons.org för mer information). Creative Commons-licenser med ND-termen ("inga derivat") skulle kräva skriftligt tillstånd från upphovsrättsinnehavarna för att offentligt lägga upp en översättning, vilket är en typ av derivat. Om författarna vill göra en översättning när en uppsats har publicerats och den inte publiceras under någon av dessa Creative Commons-licenser har de några alternativ, bland annat att betala upphovsrättsavgiften, få avgiftsbefrielse (inte lätt, enligt vår erfarenhet), begära ett erratum för att bifoga ett dokument till de kompletterande filerna och välja att publicera en sammanfattning eller reflektion på klarspråk istället, kanske som en blogg- eller tidningsartikel (tabell S1, figur 1). När det gäller publicering av preprints före publicering i en vetenskapligt granskad tidskrift tillåter vissa servrar författare att dela information på andra språk än engelska (t.ex. EcoEvoRxiv), även om detta inte är fallet för alla (t.ex. bioRxiv).

Ett bidrag som alla forskare och tidskrifter kan ge, oavsett modersmål, är att ta fram en sammanfattning på klarspråk som är både läsarvänlig och översättningsvänlig (Bowker och Ciro 2019). En text som är mindre strukturellt komplex kan fortfarande vara innehållsrik, men den blir lättare för läsarna att ta till sig och för maskinöversättningsverktyg eller mänskliga översättare att översätta. Eftersom målet med klarspråk helt enkelt är att skriva så tydligt som möjligt kan tekniken tillämpas på alla språk. De specifika metoderna för att minska den strukturella komplexiteten eller den språkliga tvetydigheten kan dock skilja sig åt mellan olika språk (se tabell 1 för exempel som gäller engelska). Mer detaljerad information om hur man skriver i en stil som är lätt att översätta finns i den verktygslåda för klarspråk som Evidence for Democracy har tagit fram för forskare (Qaiser 2021). Ett sätt för tidskrifterna att göra artiklarna bättre lämpade för maskinöversättning och mer tillgängliga för läsare med sämre kunskaper i engelska är att mjuka upp ordbegränsningarna, eftersom metoderna för att förkorta meningsstrukturen tenderar att leda till grammatisk komplexitet och tvetydighet. Tillkomsten av tidskrifter som bara finns online har gett tidskrifterna en stor möjlighet att mjuka upp ordgränserna utan att behöva betala produktionsavgifter (tabell S1).

(Fortsättning följer)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson skriver på tankesmedjan Balans:

För fem år sedan meddelade Internationella Engelska Skolans (IES) och Skellefteå kommuns kommunstyrelses ordförande att de kommit överens som att IES ska etablera sig i kommunen. Enligt IES vice VD skulle Skellefteåborna inte se IES som en konkurrent till kommunens skolor utan som ett komplement. IES etablering var enligt det socialdemokratiska kommunalrådet avgörande för en hållbar tillväxt i kommunen. På för- och grundskolenämndens förra mötet presenterades en rapport som beskriver hur det gått: kommunal landsbygdsskolor och mindre kommunala skolor måste lägga ner eller så får kommunen betala mångmiljonbelopp till IES utländska ägare. På en marknad finns såklart inga komplement, bara konkurrenter.

För någon månad sedan beskrev vi hur de kommunala skolorna i Skellefteå drabbats av Internationella Engelska Skolans etablering. För- och grundskolenämnden behöver egentligen "kostnadseffektivisera" (dvs skära ner) verksamheten med 77 miljoner eftersom kommunal skolpeng försvunnit till IES. Men de kommunala rektorerna kan inte göra de nödvändiga nedskärningarna eftersom för få elever försvunnit i varje klass för att det ska gå att minska kostnaderna för lärare. Samma problem uppstår med lokalkostnader. De kommunala skolorna har dränerats på skolpeng men rektorernas lokalkostnad är lika stor oavsett hur många elever det går i de kommunala klasserna.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en reklamsnutt på tv har jag stött på namnet Carglass och tänkt att det skulle kunna vara en glassort eller glass i kar. Det är dock det i Sverige utomordentligt fåniga namnet på ett företag som lagar och byter bilrutor. Det har 103 verkstäder på 88 orter i Sverige. Ett betydligt bättre namn i Sverige vore förstås Bilglas eller varför inte det unikare Bills bilglas? Då blir det ett svenskt firmanamn med både allitteration och assonans.

Christina Johansson

Söndagens svenskspråkiga sång

Kent - Utan dina andetag 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kosmisk moder

var i mig dina vintergators andning

var i mig den du redan är och alltid har varit

en dröm bortom drömmens berg och bortom hemligheten

något verkligare än verkligheten

något som jag varken kan glömma eller minnas

något som mörka skepp som vandrar upp mot fyren

något som moln som ljusa klippor och klippor som mörka moln

något som förvandlar ofattbar köld till ofattbar värme

något som var i mig och förvandlade mig

o förvandla mig

gör mig till en hamn för min oros skepp

vänta mig under jorden

sök mig i min urna

o förvandla mig och var i mig

så som jag omärkligt vilar i dig

i medvetslös dröm om dina ögons stjärnbild

Erik Lindegren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, det är endast vi svenskspråkiga själva som kan slå vakt om vårt språk.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

PRESSMEDDELANDE

Regeringen anmäld för diskriminering

Professor Henrik Rosenkvist, bland annat känd från radioprogrammet Språket i P1, har anmält Sveriges regering för diskriminering.

Henrik Rosenkvist har i sin anmälan tagit upp älvdalskans situation och anser att de som talar älvdalska under lång tid har blivit diskriminerade. Rosenkvist hänvisar till Regeringsformen 2 § och EU:s konvention om mänskliga rättigheter. I Regeringsformen står det ”Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet… osv.”

I EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna, Artikel 21 kan man läsa:

1. All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse osv.”

Trots dessa bestämmelser har språket älvdalska och de som talar älvdalska inte erkänts av svenska myndigheter på lokal, regional eller nationell nivå. SIL International (organisationen som ansvarar för språks ISO-koder) har erkänt älvdalskan som språk, så även Ethnologue, en organisation som klassificerar språk.  Europarådets expertkommitté uppmanar dessutom kontinuerligt Sverige att ompröva älvdalskans ställning, eftersom älvdalska uppfyller alla kriterierna i Europarådets minoritetsspråkskonvention.

”De som talar älvdalska har rätt att få ett erkännande av sitt språk, men har inte fått det. De är alltså diskriminerade”, säger Henrik Rosenkvist.

Anmälan lämnades in 25 april 2024.

Kontaktpersoner:
Henrik Rosenkvist
henrik.rosenkvist@svenska.gu.se

Björn Rehnström
info@ulumdalska.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)