Direktlänk till inlägg 19 februari 2024
(Denna text har tidigare publicerats i denna nätdagbok den 16 februari 2023)
”Författarna beskriver akademisk publicering som en sektor som domineras av en liten handfull globala företag och som struktureras av vad de kallar ’bibliometrisk kolonialism’- en uppsättning sammanlänkade sociala och tekniska infrastrukturer som fördelar och upprätthåller akademisk trovärdighet.
- De uppgifter som produceras av kommersiellt ägda citeringsindex definierar i allt högre grad legitim akademisk kunskap, hävdar författarna.
Enligt boken är de största kommersiella citeringsindexen för tidskrifter Web of Science, som ägs av Clarivate, och Scopus, som ägs av Elsevier. Omkring 90 procent av de tidskrifter som indexeras i Scopus är engelskspråkiga tidskrifter och nästan 80 procent publiceras i Europa och Nordamerika.
– Publicering i prestigefyllda 'high impact'-tidskrifter (tidskrifter med stort genomslag – vår anm.) kan bytas mot akademisk befordran, anställning och anställningstrygghet, tillägger författarna.”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...
Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga. En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"