Erik Helmersson skrev i Dagens Nyheter igår:

”Språktidningens test visar att det inte behövs någon ’dom-reform’. Man kan misstänka att debatten drivs av en skara aktivister som vill resa ett monument över sig själva – språkets motsvarighet till kommunpolitiker som bygger en padelhall på en medeltida kyrka.

Debatten om de, dem eller dom går vidare. En artikel i senaste numret av Språktidningen redovisar resultatet av ett prov i svenska. Rubriken lyder ’Så enkelt är inte valet mellan de och dem’. Själv drog jag en helt annan slutsats: Oj, är det så många som klarar det?

Resultatet i Språktidningens enkät är att fler än 80 procent svarar rätt på ’de’ eller ’dem’ i vanliga, enkla meningar. Otroligt glädjande, ju! Här har man fått intrycket att merparten svenskar är komplett oförmögna att begripa detta; vi famlar i grammatiskt beckmörker, med en pistol mot tinningen kan vi till nöds tvingas att chansa: ’Eeh… DEM gick på bio?’ PANG!

Det är på senare år som debatten tagit riktig fart, med ilsken frenesi i alla större tidningar: Borde svenskan skippa de/dem och helt gå över till ’dom’?

I den svåraste meningen i Språktidningens enkät, ”De/dem följde vi hem” svarar bara 44 procent rätt (”dem”). Det är förstås trist och ett underbetyg för den svenska skolan. Men ’en ansenlig mängd gör fel när man konstruerar en svårighet’ är knappast ett starkt argument för att ändra grundläggande språkregler och göra svenskan ännu simplare och fulare.

Att vissa har problem med en regel kan ju snarare ses som tecken på att inlärningen borde förbättras. Var/vart är en annan vanlig svårighet i svenskan, liksom särskrivningar. Ska vi bara kapitulera? Varför i så fall inte skriva ’dåm’, om vi nu i högre grad ska låta talspråket styra hur vi skriver?”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Stig Wiberg

29 februari 2024 09:42

Jag är tekniker och bryr mej inte om grammatik. Huvudsaken är ju att vi förstår varandra. Finns angelägnare problem att dryfta än struntsaker i språket. Nu har vi många invandrare som försöker göra sig förstådda. Om dom säger något fel kan vi tåla. Själv har jag blivit sydd i ansiktet av en svart läkare, fått en tand lagad av tandläkare från Pakistan och hörapparat utprovad av audiolog från Marocko. Så lite variation i språket bryr jag mej inte om.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...